Inför jul och nyår larmade flera regioner om stor blodbrist och situationen var akut även i början av 2022. Men det ansträngda läget tycks ha lättat något och nu syns ett ökat intresse för att anmäla sig som blodgivare, enligt Ge blod, ett samarbete mellan landets regioner.
– Vi har sett det ända sedan uppropet om att vi behövde blod inför jul och nyår, men det tenderar att fortsätta, att fler vill hjälpa till och ge blod, säger Ingrid Johansson, som är blodgivarsamordnare i Skåne.
Ingrid Johansson lyfter fram att sjukvården just nu hjälper Ukraina genom exempelvis de två blodkylar fyllda med handskar och annan sjukvårdsmateriel som skickades till landet från Trollhättan i onsdags.
"Vill vara med och bidra"
Med tanke på frågorna om Ukraina som strömmar in både via telefon och sociala medier, i kombination med den fortsatta ökningen av personer som vill bli blodgivare, drar hon slutsatsen att kriget och det osäkra läget kan ha påverkat svenskarnas intresse för att ge blod.
– Just när det är saker som händer i världen, och inom landet också, så vill man hjälpa till och vara med och bidra, känna sitt ansvar, säger Ingrid Johansson.
– Annars brukar det gå i vågor. När vi är ute och ropar på hjälp så brukar intresseanmälningarna öka och sedan brukar det svalna. Men nu har det hållit i sig en längre period och det är vi ju fantastiskt tacksamma för.
Ingen akut brist
Tillgången på blod inom sjukvården är inte bara avgörande vid exempelvis förlossningar, akuta trauman och operationer – blodkomponenter används även vid behandlingar av kroniska sjukdomar och cancer.
I genomsnitt använder svensk sjukvård en blodpåse per minut, dygnet runt. Eftersom blod bara kan lagras i sex veckor krävs en jämn tillströmning med blodgivare varje dag så att ekvationen med inkommande och utgående blod går ihop.
– Det är alltid blodgrupperna A och 0 som det behövs mest av eftersom de är vanligast i Sverige. Det är dem som vi inte får gå back på, men sedan behövs ju alla blodgrupper, alltid, säger Ingrid Johansson.
Kring jul- och nyårshelgen var blodbristen så stor att det var svårt för regionerna att hjälpa varandra, men enligt Ingrid Johansson är beredskapsläget inte lika krisartat i dag.
– Just nu ser det ganska bra ut inom landet. Sedan lever vi i en verklighet där vi inte vet vad som händer om en kvart, men vi har ingen akut brist. Storstadsregionerna kämpar alltid på med att få blod i blodbanken, men eftersom läget är lite lugnare så finns det möjlighet att hjälpa varandra.
Långa köer
Blodcentralerna har, liksom många andra samhällsfunktioner, upplevt en ökad press under pandemin när anställa varit sjuka i covid. Men nu börjar sjukdomsläget ljusna, och i en akut situation är beredskapen god för att ta emot så mycket blod som behövs, även om det kan bli väntetider, enligt Ingrid Johansson.
Men redan nu har det höga trycket på sina håll lett till längre väntetider för att bli blodgivare.
– En del blodcentraler har extra långa köer för att ta de första testerna för att bli blodgivare. Man vill ju hjälpa till nu, men nya blodgivare behövs ju alltid, varje dag, inte bara när det är kris.