FÄ vet hur man gör nÀr blodet sprutar

Det Àr fler mÀnniskor som skÀr sig allvarligt pÄ jobbet Àn de som fÄr hjÀrtinfarkter. Trots det Àr det fler som kan hjÀrt- lungrÀddning Àn som kan stoppa en svÄr blödning.

Att snöra av blödflödet genom att sÀtta tourniquet Àr det mest effektiva sÀttet att fÄ stopp pÄ en kraftig blödning pÄ armar och ben.

Att snöra av blödflödet genom att sÀtta tourniquet Àr det mest effektiva sÀttet att fÄ stopp pÄ en kraftig blödning pÄ armar och ben.

Foto: Anders Wiklund/TT

VĂ„rd2023-09-02 19:18

Ett skrik hörs frÄn trapphuset. Kollegorna som stÄr och dricker kaffe rusar dit och hittar sin arbetskamrat i en pöl av blod. Skadan i lÄret Àr allvarlig och nu gÀller det att handla snabbt.

I dag Àr det bara övning och en kurs i blödningskontroll, men det skulle lika gÀrna kunna vara pÄ en arbetsplats. Allvarliga skador pÄ jobbet Àr mycket vanligare Àn skjutningar och sprÀngningar.

– Det vanligaste Ă€r trafikolyckor. Nummer tvĂ„ Ă€r folk som skadar sig pĂ„ jobbet, sĂ€ger instruktören Rickard Ånell som Ă€r lĂ€kare och forskare med bakgrund i Försvarsmakten.

– Det hĂ€r handlar om livrĂ€ddande kunskap. Det spelar mycket mindre roll vilken doktor som tar emot dig Ă€n vem som stod nĂ€rmast pĂ„ skadeplatsen.

HĂ„lla tryck

Deltagarna pÄ dagens kurs fÄr lÀra sig att sÀtta tryckförband och avsnörande förband med tourniquet, men Àven utan den kunskapen gÄr det att hjÀlpa till i en akutsituation.

– Det viktigaste Ă€r att vĂ„ga agera, att ringa 112, eller hĂ„lla tryck pĂ„ ett sĂ„r. Det vi ser pĂ„ skadeplatser nu Ă€r att folk filmar.

MĂ„nga har fĂ„tt lĂ€ra sig turordningen ABC – andning, blödning chock, men i dag Ă€r det blödning som ska prioriteras först. Erfarenheter frĂ„n stridssjukvĂ„rden visar att vid en riktigt stor blödning blöder man ihjĂ€l fortare av Ă€n vad man kvĂ€vs av att inte fĂ„ luft. Och det Ă€r inget finlir som behövs.

– VĂ„ga trycka direkt pĂ„ blödningen. Tryck med det du har. MĂ„nga Ă€r sĂ„ inne pĂ„ sjukvĂ„rd och tĂ€nker att det Ă€r viktigt att allt Ă€r sterilt. Men det dĂ€r löser vi pĂ„ sjukhuset sedan.

Även om man ska prioritera blödningen Ă€r det ocksĂ„ viktigt att se till att personen man hjĂ€lper har fria luftvĂ€gar.

– Det finns olika tekniker men egentligen drar man bara lite lĂ€tt i underkĂ€ken och öppnar munnen sĂ„ skapas en fri luftvĂ€g. Om de nu inte pratar sjĂ€lva – för dĂ„ har de ju en fri luftvĂ€g.

DÀremot behöver man behöver inte lÀgga nÄgon i framstupa sidolÀge.

– Framstupa sidolĂ€ge Ă€r en bieffekt av HLR. Men det gör man bara med medvetslösa nĂ€r man inte kan sitta kvar bredvid dem. De flesta vill hellre sitta upp.

Olika bakgrund

Deltagarna pÄ dagens kurs har olika bakgrund, de flesta Àr vanliga civila, nÄgon Àr aktiv i hemvÀrnet. Maria, som inte vill uppge sitt efternamn av sÀkerhetsskÀl, Àr civilanstÀlld inom polisen.

– Det hĂ€nder sĂ„ mycket i samhĂ€llet, med skjutningar och liknande som man kanske hamnar mitt i. Men Ă€ven hemma Ă€r det bra att kunna.

Att gÄ en kurs med konkreta övningar har varit lÀrorikt.

– Det jag tar med mig Ă€r att man mĂ„ste vĂ„ga ta i vid en blödning och vĂ„ga stoppa in fingrarna i sĂ„ret.

I Sverige Ă€r kunskapen om hur man stoppar blödning relativt lĂ„g jĂ€mfört med andra lĂ€nder. Rickard Ånells förhoppning Ă€r att fler ska utbildas genom arbetsgivare, kommuner eller regioner. Det Ă€r inget som behöver ersĂ€tta HLR, men Ă€r ett bra komplement.

Kunskapen behövs nÀr det svenska totalförsvaret ska byggas upp, anser han. Vikten av att fler vet hur man hanterar livsfarlig blödning har blivit tydlig genom kriget i Ukraina.

– Det Ă€r viktigt att fatta att man inte behöver vara doktor för att göra det hĂ€r, utan att vem som helst kan. Vi behöver höja den allmĂ€nna kunskapen.

– Är det brist pĂ„ personal i vĂ„rden i fredstid kommer det att vara det i krig. Jag tror inte att det kommer att vara sĂ„ mĂ„nga lĂ€kare lĂ€ngst fram utan det Ă€r vanliga mĂ€nniskor.

Fakta: Akut omhÀndertagande

Vid akut omhÀndertagande anvÀnder man konceptet L<C>ABCDE

L – Larma, livsfarligt lĂ€ge. VĂ€lj en sĂ€ker plats.

<C> – Catastrophic bleeding. SĂ€tt tourniquet, tamponera.

A – Airways. Har personen fria luftvĂ€gar? Svarar den pĂ„ tilltal?

B – Breathing. Kan personen rĂ€kna till tio. Om inte kontrollera bröstkorgen.

C – Circulation. Har personen handledspuls. Om inte kolla om blödningen Ă€r stoppad.

D – Disabililty. Medvetandegrad.

E – Exposure. Finns det ytterligare synliga skador? Är personen kall eller varm?

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!