Under förra året fick betydligt färre patienter än tidigare de vårdinsatser som rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer.

Av de 15 vårdområden som analyserats skiftar följsamheten mot riktlinjerna. Genomgången visar också skillnaden mellan regionerna är stor.

Christina Broman, utredare på Socialstyrelsen, har projektlett arbetet med utvärderingen.

– I stora delar kan det vara så att patienter inte har velat komma på grund av smittorisk och att de följt råden. I andra fall så kan det vara så att vården behövt arbeta med covid-19-relaterade uppdrag, vi har inte studerat vad som är vad, säger hon till TT.

Kol och astma

Generellt har patienter kunnat få akuta insatser, medan årliga läkarbesök och kontroller har minskat mer. Till den gruppen hör bland annat personer med kol och astma, där cirka 26 000 färre patienter har fått sin lungfunktion mätt.

För diabetiker har de rekommenderade besöken – för att minska risken för exempelvis svårläkta sår, infektioner och amputation – minskat med nästan 50 000 för typ 2-diabetes mellan 2019 och 2020. Motsvarande siffra för typ 1-diabetes är 8 700.

Hjärtsjukvården klappar

Demensutredningarna minskade med 30 procent.

– En demensutredning är en förutsättning för att patienten ska kunna få sin diagnos och att man får rätt behandling. Om patienten inte får rätt behandling i tid kan det finnas en risk att det försämras framöver, säger Christina Broman.

Men hjärtsjukvården har kunnat jobba som vanligt. Patienter med hjärtinfarkt har fått akut behandling i samma utsträckning som tidigare år, och det gäller även planerad kirurgi vid klaffsjukdom.

TT: Var resultaten som ni väntat er?

– Vi vet ju att det har minskat, vi kanske inte blev förvånade, men vi tyckte ändå att det var relativt många personer och tänker att det här får vara ett underlag för regionerna.