40 procent av de män som hade symptom på depression tyckte inte att de hade behov av vård, jämfört med 25 procent av kvinnorna. Även i de fall då de själva tyckte att de hade ett behov av vård undvek fler män än kvinnor att söka: 36 procent jämfört med 26 procent.

Männen var dessutom i högre grad än kvinnorna missnöjda med vården de fått, i de fall då de faktiskt sökt vård.

– Män möter i högre grad barriärer på flera olika stadier i vårdsökningsprocessen. Det gör att många kanske inte kommer i kontakt med vården, säger Sara Blom, som disputerat med avhandlingen vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Kan leda till självmord

Det kan leda till att män söker vård i ett senare skede, då sjukdomen hunnit bli allvarligare och kräver mer vårdresurser. Det kan också göra att man i stället hanterar problemen på andra sätt, till exempel genom ökad alkoholkonsumtion eller andra typer av missbruk.

I värsta fall kan det leda till självmord, säger Sara Blom.

– Men för den stora gruppen så blir kanske inte sjukdomen så allvarlig. Då kanske det handlar om att man inte klarar av att jobba lika bra som tidigare eller att man inte orkar med sin familjesituation. Det kan vara konsekvenser som är nog så allvarliga för individen, men som inte syns i statistiken när det gäller allvarligare sjukdom.

Utbildning skiljelinje

Avhandlingen visade även på skillnader inom gruppen män. Män som inte studerat på högskolenivå och män som hade en låg kunskapsnivå om psykisk ohälsa visade sig vara minst benägna att söka vård.

Vad som behöver göras för att komma tillrätta med problemet har inte avhandlingen undersökt, men Sara Blom tror att hälso- och sjukvården behöver arbeta mer uppsökande mot gruppen män för att informera och skapa förtroende.

– Det ligger i hälso- och sjukvårdens ansvar att jobba för att minska de här barriärerna, säger hon.