Trenden att vårdplatserna blir färre på sjukhusen i höginkomstländer har pågått under många år, Sverige är inget undantag. Detta är något som ofta får kritik, bland annat från vårdprofessioner.

Men det finns också de som pekar på att färre vårdplatser är en naturlig följd av den medicinska och tekniska utvecklingen. Patienter kan helt enkelt skrivas ut efter kortare vårdtid nu jämfört med tidigare. Men när forskare vid Uppsala och Linköpings universitet analyserat uppgifter om minskning av vårdplatser i relation till antal dödsfall framträder en annan bild.

– På det stora hela ser det ut som att minskningen i antalet vårdplatser har varit dåligt. Inom vården har man länge hävdat detta och vår studie ger mer belägg för att det verkar vara så, säger Jonathan Siverskog vid Centrum för hälsoekonomisk forskning vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien.

Tre platser blir ett liv

År 2019 hade Sverige lägst antal vårdplatser per capita inom EU – 2,1 platser per 1 000 invånare. Snittet ligger på 5,4. Siffran förklaras delvis av att mycket rehabilitering och omsorg tillhandahålls utanför sjukhus.

Även om både dödlighet och antal vårdplatser minskat i alla regioner de senaste 20 åren så har dödligheten inte sjunkit lika mycket i de regioner som gjort störst nerdragningar.

– Tre färre vårdplatser motsvarade ungefär ett ytterligare dödsfall per år, säger Jonathan Siverskog.

I studien, som publicerats i tidskriften Social Science and Medicine, har forskarna tittat på utvecklingen i Sverige mellan 2001 och 2019. De har jämfört varje region med sig själv över tid. Detta för att inte skillnader mellan regionerna vad gäller till exempel vårdbehov hos befolkningen ska påverka resultatet. De har också använt statistiska beräkningar för att ta bort förändringar inom regionen som till exempel åldersfördelning och inkomst.

– Allting pekar på att det är det minskande antalet vårdplatser som har orsakat högre dödlighet. Vi har inte kunnat hitta några alternativa förklaringar till sambandet, säger Jonathan Siverskog.

Ekonomisk aspekt

Förutom mänskligt lidande finns det en ekonomisk aspekt av detta. Innan en ny behandling införs i vården räknar man ibland på vad det kostar att vinna ett år i full hälsa med behandlingen. Det görs för att avgöra om kostnaden är rimlig i förhållande till effekten. I studien beräknar forskarna att kostnaden för att vinna ett år i full hälsa genom fler vårdplatser är ungefär 400 000 kronor.

– Tanken är att när man gör utvärderingar av nya behandlingar och rutiner i vården kan detta vara relevant att jämföra med för att bättre kunna säga vad som är en rimlig kostnad, säger Jonathan Siverskog.