Bristen på barnmorskor inom svensk sjukvård väntas bestå åtminstone fram till 2035, enligt den senaste bedömningen från Statistiska centralbyrån. Hur ska då landets förlossningar bemannas? Socialstyrelsen har tittat på hur förlossningsvården ska kunna bli mer patientnära och trygg – med utgångspunkt i bemanningen – och vilka förutsättningar som finns för olika arbetssätt.
Myndigheten har bland annat undersökt hur förlossningsklinikerna ställer sig till "en födande i aktiv fas per barnmorska". Samtliga 42 förlossningskliniker har besvarat enkäten och de flesta är positiva till det arbetssättet. Enligt Socialstyrelsen har det dock inte gått att få fram hur många barnmorskor som faktiskt jobbar inom förlossningsvården. Det blir därför svårt att uttala sig om förutsättningarna finns för att infria ett sådant mål.
– Den statistik som vi har på Socialstyrelsen är antalet legitimationer som utfärdas, men vi kan inte se var, inom vilken verksamhet, barnmorskorna arbetar. Vi ställde frågan till alla klinikerna, men det var ändå svårt att få fram några siffror, säger Inga-Maj Andersson.
Många har deltid
Socialstyrelsen skriver i sin rapport att det är anmärkningsvärt att sådana siffror inte finns tillgängliga. Enligt Inga-Maj Andersson kan en förklaring vara att barnmorskor arbetar inom olika verksamheter.
– Många barnmorskor har en anställning inom kliniken, vilket innebär att de kan ha så kallad rotationstjänstgöring. De kombinerar sin arbetstid mellan exempelvis förlossningen och mödrahälsovården eller mellan förlossning och BB, säger hon.
Det stora antalet barnmorskor som jobbar deltid kan vara en annan förklaring till att det är svårt för förlossningskliniker att veta exakt hur många årsarbetare man har.
Trots larmrapporter om bristen på barnmorskor syns ingen försämring rent medicinskt inom svensk förlossningsvård. Andelen svåra förlossningsbristningar har exempelvis minskat och Sverige är fortsatt ett av de länder med lägst mödra- och barnadödlighet i världen.
"Kommer inte försvinna"
Socialstyrelsen konstaterar att förlossningsvården är en verksamhet i förändring och att det inte finns någon "enkel och självklar strategi" för hur vården ska bli tryggare. En av de stora utmaningarna är den ökade vårdtyngden med fler riskgraviditeter. Det har bland annat att göra med att fler kvinnor är äldre när de blir gravida och att fler födande har ett högt BMI. Även andelen igångsättningar och IVF-graviditeter har ökat de senaste åren.
– Totalt sett innebär den ökade vårdtyngden en ökad arbetsbelastning och det påverkar förstås också arbetsmiljön, säger Inga-Maj Andersson.
Socialstyrelsen ser heller inte att den ökade vårdtyngden kommer att minska framåt.
– Vi tror inte att den kommer att försvinna. I och med det så måste vården förändras så att den anpassas efter det, säger hon.
En viktig faktor här är att se till att personer med stor kompetens jobbar kvar inom förlossningen. För att kunna behålla dessa personer behöver man också skapa förutsättningar för det, exempelvis genom bättre löneutveckling.
– Man behöver arbeta med att få seniora barnmorskor att stanna kvar i verksamheterna som med sin erfarenhet kan bidra till en säker förlossningsvård, säger Inga-Maj Andersson.