Att vården av covidpatienter trängt undan den ordinarie sjukvården är sedan länge konstaterat. Nu visar en studie genomförd vid Karolinska institutet (KI) i Stockholm att pandemin också haft inverkan på patienters benägenhet att själva söka vård under smittans första våg, våren 2020.
Studien, som följt upp över 300 personer som sökt akut vård för hjärtinfarkt, slår fast att nästan en femtedel avvaktade med att söka – vissa så länge som 22 timmar från de första symtomen – vilket kan vara förenat med livsfara.
– Ju längre du väntar desto större skada kan det ge. Tid är hjärtmuskel och ju snabbare man kommer in, desto bättre prognos får man, säger Matthias Lidin, universitetssjuksköterska vid KI och en av dem som genomfört studien.
Kvinnor och utlandsfödda
Längst väntade kvinnor och utlandsfödda. Den vanligaste anledningen till att man avvaktade med att ringa var föreställningen om att vården helt enkelt var för upptagen med covidpatienter. Vissa patienter var också rädda för att själva smittas av covid om de hamnade på sjukhus eller om de fick åka ambulans.
Studien tar fasta på hjärtpatienter som sökte vård perioden mars-juni 2020 – en tid då kurvan över covidrelaterade dödsfall inledningsvis sköt i höjden. Smittspridningen tog fart i Sverige i mars i fjol och skildrades i medier med dramatiska reportage om ambulanspersonal i skyddsmasker och överarbetande vårdpersonal i full mundering.
"Vi har plats"
Samtidigt märkte personal på hjärtavdelningen att patienterna lyste med sin frånvaro.
– Det här var under första vågen och vi var inte förberedda på att de skulle utebli, säger Matthias Lidin.
– Men under pandemins andra våg hade vi en kardiolog som satt med i morgonsoffan på tv och förklarade: "det är inte farligt att söka, vi har plats åt er", berättar han och tillägger:
– Patientföreningar, sjukvården och media måste bli bättre på att samarbeta i det här avseendet.