31-åriga Evelina Lindgren har ätit över 20 olika läkemedel för att få bukt med sin migrän. Det finns inte några exakta studier på förekomsten av kronisk migrän men de flesta forskare är överens om att det drabbar ungefär 1,5 till 2 procent av befolkningen. Det innebär att i Sverige lider ungefär 200 000 svenskar av kronisk migrän och har fler dagar i månaden med migrän än utan.
– Min migrän kommer som akut sprängande huvudvärk och då måste jag ligga i ett mörkt och tyst rum eftersom jag blir ljud- och ljuskänslig. Jag blir illamående, kräks och får ofta flimrande ljusmönster framför ögonen. Eftersom jag har haft ont i så många år är jag hjärntrött och har svårt att hitta ord, säger hon.
Ny metod
Evelina fick migrän i tonåren ett par gånger i månaden, men den kroniska migränen debuterade 2018. Sedan dess har hon dagliga attacker som gör det svårt att fungera som förälder och klara vardagslivet.
Hennes neurolog har skrivit ut alla mediciner som finns och Evelina har även provat botox i panna, hårfäste och axlar. Den behandlingen fungerade till en början men har nu slutat ge effekt.
Sedan januari 2020 har hon varit sjukskriven från specialiststudierna till distriktssköterska.
– Jag har alltid varit en högpresterande människa. När jag var 23 var jag gravid med vårt första barn, var färdigutbildad sjuksköterska, hade hus och lantställe. Jag känner inte igen mig i den jag blivit. I dag fungerar jag två timmar per dag, berättar hon.
Lars Edvinsson är mannen som efter 30 års forskning hittade roten till det onda – signalsubstansen CGRP (kalcitonin gen-relaterad peptid) som frisätts vid migrän. Genom att antingen hämma eller binda CGRP kan sjukdomar som migrän lindras.
Metoden är ett relativt nytt sätt att förebygga kraftig huvudvärk och i Sverige finns tre varianter av CGRP-hämmare på marknaden, varav den första kom ut 2018.
– CGRP är som en nyckel. När den når en mottagare i trigeminussystemet sänder den en smärtsignal till hjärnan. Medicinen, en antikropp, fäster sig på nyckeln (CGRP) eller så binder den sig till mottagaren så att CGRP inte kan verka, säger Lars Edvinsson, professor i experimentell kärlforskning vid Lunds universitet.
"Fått livet tillbaka"
Medicinen får bara ges till personer med kronisk migrän som har provat minst två andra förebyggande behandlingar utan effekt. Den får bara skrivas ut av neurolog eller smärtläkare och tas av patienten själv i form av en spruta i benet eller magen.
Studier på patienter med kronisk migrän som fått behandlingen visar enligt Lars Edvinsson att tre av fyra med kronisk migrän blivit helt fria från migränattacker.
– De patienter jag har träffat som fått CGRP-hämmare beskriver att de har fått livet tillbaka, säger Lars Edvinsson.
Trots den goda effekten tycker han att för få patienter får tillgång till medicinen eftersom det ställs höga krav och tar lång tid att få den. Medicinen är dyr, men Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), som bestämmer vilka mediciner som ska ingå i läkemedelsförmånen, har bedömt att de ska ingå i högkostnadsskyddet – men med en begränsning.
– Det innebär att den här medicinen ska subventioneras, men bara om det inte finns några billigare läkemedel som fungerar tillfredsställande, säger Joakim Ramsberg vid Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Ställas i relation
Beslut om subventionering av nya läkemedel fattas enligt lagen om läkemedelsförmåner och ska baseras på om kostnaden är rimlig i förhållande till effekten.
– Kostnaden för det här läkemedlet ska ställas i relation till att annan vård också behöver bekostas, eftersom det inte finns oändliga resurser. Läkarna måste vara restriktiva med vilka de skriver ut till så att våra skattepengar kan ge så mycket hälsa som möjligt, säger han och fortsätter:
– Samtidigt riskerar system med lokala läkemedelsbudgetar att man släpper helhetsbilden. I det här fallet slipper neurologen kostnaden, men då kanske patienten springer på vårdcentralen och akuten i stället för att få hjälp och då kan ju det kosta ännu mer pengar, förutom att det orsakar patienten lidande.
Evelina Lindgren fick efter många om och men prova en av CGRP-hämmarna. Den har dock inte hjälpt mot hennes migrän. Och några andra varianter av läkemedlet får hon inte testa. Det blir för dyrt för regionen, är svaret hon fått.
– Mina barn har anpassat sig efter att jag inte fungerar. De är fem och sju år och frågar: Mamma orkar du spela fotboll eller har du för ont? Jag har ju nästan alltid för ont. Men jag ger inte upp, säger hon.