BB-krisen har under senhösten uppmärksammats stort. Dåliga arbetsförhållanden har fått barnmorskor att kollektivt säga upp sig i protest, och kvinnor som väntar på att föda har uttryckt oro för personalbrist och otillräcklig omvårdnad.
Nu presenterar Socialstyrelsen sin årliga statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda. I den finns inga handfasta bevis för att kvaliteten på vården sjunkit.
Några exempel:
* Allvarliga bristningar fortsätter att minska. I snitt drabbas nu 2,5 procent av alla kvinnor som föder barn, vilket är den lägsta siffran sedan toppen på kurvan år 2004.
* Det är inte fler barn som dör i magen, snarare syns en trend åt att andelen går ner.
* Den neonatala dödligheten (att ett barn dör under sina första 27 dygn) ligger stabilt. Siffran har varierat mellan 1,3–1,7 per 1 000 levande födda de senaste tio åren.
* Andelen akuta kejsarsnitt bland förstföderskor har minskat något över tid.
"Väldigt hög nivå"
Anna Sandström är förlossningsläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och föredragande läkare på Socialstyrelsen:
– Siffrorna som presenteras i år talar inte för att de medicinska utfallen i förlossningsvården har försämrats. Vi erbjuder fortfarande en väldigt hög nivå ur ett medicinskt perspektiv, säger hon.
Statistiken sträcker sig dock bara till 2020 och eventuella trender efter det fångas därmed inte upp.
– Men vi ser inte några trender som pekar i negativ riktning, säger Anna Sandström.
Därmed inte sagt att barnmorskornas larm är ogrundat.
– Det kan vara andra parametrar och variabler vi behöver bedöma när det gäller förlossningsvårdens organisation och barnmorskornas situation, säger Anna Sandström.
Nyfödda mår sämre
I statistiken finns också en tendens till att nyförlösta barn mår sämre. Andelen med låga apgar-poäng har de senaste tio åren ökat från 1,3 till 1,7 per 1 000 nyfödda. Apgar är en poängskala som visar hur barnet mår precis efter förlossningen, där så höga poäng som möjligt är önskvärt.
Tidigare har även en rapport från Socialstyrelsen visat att fler mammor måste återinskrivas på sjukhus efter förlossningen, vilket tros vara ett resultat av att vårdtiden på sjukhus för nyförlösta mammor kortats kraftigt de senaste decennierna. I dag ligger den på under två dygn för de som fött barn på naturlig väg. Några sjukhus har en vårdtid på bara 6–12 timmar om inga komplikationer finns.
– Får kvinnan en infektion, högt blodtryck eller så de närmaste dagarna efter en förlossning och hon fortfarande ligger inne diagnosticerar man den då, annars kommer man in när man har symptom. Det är inte säkert att det bästa är att ligga kvar länge på en avdelning, utan jag skulle säga att det viktigaste av allt är tillgänglighet till vård och stöd efter en förlossning, säger Anna Sandström.
Fler sätts igång
Att allvarliga bristningar minskar förklaras med att förlossningsvården utvecklats och satsat på detta, bland annat med uppdaterade rutiner, utbildningsinsatser, långsamt framfödande och fokus på att skydda mellangården både vid spontan förlossning och förlossning med sugklocka eller tång.
En annan trend som Socialstyrelsen lyfter i årets statistik är att fler gravida får sin förlossning igångsatt. Förra året startade var fjärde förlossning genom igångsättning. Ökningen syns främst bland kvinnor i graviditetsvecka 41, vilket kopplas till att ett flertal regioner numera erbjuder igångsättning från denna vecka i större uträckning.
Detta sedan en svensk studie 2019 visat att man genom att sätta igång vissa grupper i början av vecka 41 istället vecka 42 eventuellt kan minska risken för att barnet dör i magen eller kring förlossningen.