Kartläggning: Bättre mat kan korta vårdtider

Om måltiderna som serveras på sjukhus förbättras kan vårdtiderna kortas. Den slutsatsen drar Livsmedelsverket av en ny kartläggning. –Vårdpersonalen har inte förutsättningarna, varken kunskap eller tid, att arbeta med måltiderna i den mån som krävs, säger projektledaren Emelie Eriksson.

Bättre mat kan korta vårdtiderna, enligt Livsmedelsverket. Arkivbild.

Bättre mat kan korta vårdtiderna, enligt Livsmedelsverket. Arkivbild.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Vård2022-11-22 18:47

Kartläggningen av sjukhusmåltiderna är den första i sitt slag och gjordes med Sveriges samtliga 21 regioner. Den visade att det har skett förbättringar inom måltidsverksamheten på landets sjukhus och att 15 av 21 regioner kan erbjuda måltider dygnet runt.

– Måltiderna är mer individanpassade. Många kan erbjuda varma och kalla måltider i stort sett dygnet runt, säger Emelie Eriksson, som projektleder Livsmedelsverkets kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.

– Det är mycket positivt, tillägger hon.

Baksidan av myntet är att 75 procent av de som svarat på verkets undersökning vittnar om att kunskapen om nutrition (näringslära) bedöms som otillräcklig hos vårdpersonalen – som redan går på knäna av tidspressen.

Risk för undernäring

Dessutom brister samverkan mellan måltidsverksamheten och sjukhusavdelningarna.

– De dietister som finns gör ett bra jobb men är för få, helt enkelt, säger Eriksson.

Resultatet är en relativt hög andel undernärda patienter, speciellt bland äldre, vilket leder till följdproblem och längre vårdtider.

Hur många som är diagnostiserat undernärda finns ingen nationell statistik över, säger Emelie Eriksson. Men enligt kvalitetsregistret Senior alert löper drygt hälften av alla patienter som vårdas på avdelning risk att drabbas av undernäring.

En undernärd person löper även större risk att drabbas av trycksår, vilket också förlänger vårdtiden.

Mindre undernäring, och därmed kortare vårdtider, leder alltså till ekonomiska besparingar.

Kan spara mycket

I Socialstyrelsens kunskapsstöd "Att förebygga och behandla undernäring" från 2020 nämns en grov uppskattning gjord 2000. Då identifierades en besparingspotential – äldreomsorgen oräknad – på 0,5–1 miljard kronor per år inom vården.

Att vårdtiderna kan kortas genom en minskad andel undernärda patienter är man säker på. Hur mycket är svårare att säga enligt Emelie Eriksson.

– Vi vet att undernäring som lämnas utan åtgärd kommer med högre vårdtyngd som följd. Äldre personer med undernäring besöker oftare vården, har längre vårdtider, med högre risk för komplikationer och dödlighet än de som är välnärda, säger hon.

Fakta: Därför sviktar måltidskvaliteten

Livsmedelsverket pekar ut tre anledningar till att måltidskvaliteten inte är så bra som den kan vara, vilket leder till undernäring bland patienter: tidsbrist bland vårdpersonal, brist på samarbete mellan måltidsverksamhet och vårdavdelningar och bristande nutritionskunskap.

I 75 procent av regionerna "är upplevelsen att läkare och vård personal inte har tillräcklig kunskap om måltidens betydelse för att förebygga och behandla undernäring", enligt verket.

Kompetensnivån uppges grunda sig i huruvida personalen i fråga är personligt intresserad av ämnet, snarare än krav uppifrån.

Drygt hälften av patienterna som vårdas på sjukhus ligger i riskzonen för undernäring. Sjukdom och hög ålder är riskhöjande faktorer.

Undernäring kommer med flera risker, varav en är risken att mediciner blir verkningslösa.

Källa: Livsmedelsverket

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!