Krav på ökad beredskap för krig i vården

Ett eventuellt svenskt Natomedlemskap ställer nya krav på sjukvården. Regeringen måste därför agera för att stärka vårdens krigsberedskap, skriver Vårdförbundet, Läkarförbundet och Kommunal på Dagens Nyheters debattsida.

Sofia Rydgren Stale, ordförande på Läkarförbundet. Arkivbild.

Sofia Rydgren Stale, ordförande på Läkarförbundet. Arkivbild.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Vård2023-03-03 22:06

Förbundens ordförande Sineva Ribeiro, Sofia Rydgren Stale och Malin Ragnegård kräver att regeringen "skyndsamt" lägger propositioner utifrån förslagen i utredningen "Hälso- och sjukvårdens beredskap" från 2022.

Debattörerna vill se lagstiftning så att statens möjlighet att leda regioner, kommuner och även privata vårdföretag i kris utökas. Man vill även se satsningar på att motverka personalbristen i vården.

"Att göra vårdyrkena mer attraktiva är en lång process som behöver påbörjas i fredstid och i hur grundutbildningarna dimensioneras", skriver fackförbunden.

Även kompetensutveckling och utbildningsinsatser efterfrågas, bland annat inom katastrofmedicin, labbkapacitet och i hanteringen av kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot.

"Ett fungerande totalförsvar ställer krav på robusthet och anpassnings­förmåga som inte finns i vår hälso- och sjukvård i dag. Nu är det är dags att regeringen agerar. Vi från vårdens professioner är redo att ta ansvar och bidra med medlemmarnas kunskap, kompetens och kraft", skriver facken.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!