LÄnga bup-köer kan ge fler hemmasittare

Hela familjen pĂ„verkas nĂ€r ett barn fastnar i en bup-kö. Unga kan bli hemmasittare och risker finns Ă€ven för mer varaktiga besvĂ€r. –Det Ă€r av största vikt att barn och unga fĂ„r lov att fungera i vardagen, sĂ€ger överlĂ€karen Anna Lundh.

För barn som fÄr vÀnta i en kö till bup kan skolan ofta bli lidande. Barnen riskerar att bli "hemmasittare". Arkivbild.

För barn som fÄr vÀnta i en kö till bup kan skolan ofta bli lidande. Barnen riskerar att bli "hemmasittare". Arkivbild.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

VĂ„rd2023-04-30 07:04

Barn under 18 Ă„r utvecklas hela tiden: kroppsligt, kognitivt och socialt.

Anna Lundh, överlÀkare inom barn- och ungdomspsykiatrin (bup) i Region Stockholm och medicine doktor i barnpsykiatri vid Karolinska institutet, betonar att det Àr vÀsentligt att den hÀr utvecklingen fÄr fortsÀtta.

– Avbrott i utvecklingen och pĂ„verkad vardagsfunktion Ă€r kopplat till negativa utfall i vuxen Ă„lder, sĂ€ger hon.

Ett barn som utsĂ€tts för överkrav – dĂ€r det krĂ€vs mer Ă€n vad barnet klarar av – riskerar att drabbas av symtom. Det kan exempelvis handla om att barnet inte klarar sin skolgĂ„ng, samtidigt som det inte finns möjlighet att anpassa undervisningen, sĂ€ger Anna Lundh.

– Man fĂ„r en pĂ„verkad sjĂ€lvkĂ€nsla, och kĂ€nner att man inte duger. Det i sin tur leder till ökad stress, sömnstörning, Ă„ngest och depression.

Riskerar att bli "hemmasittare"

Just nu stĂ„r 24 700 barn i kö till bup för ett första besök, utredning eller behandling.

För barn som fÄr vÀnta i en kö till bup kan skolan ofta bli lidande. Barnen riskerar att bli sÄ kallade "hemmasittare".

– De akuta riskerna Ă€r att man inte klarar skolan, och att man kommer ifrĂ„n kompisarna. Man utvecklar en bristande tillit till att det finns hjĂ€lp att fĂ„ och tappar förtroendet för att vuxna kan hjĂ€lpa en, sĂ€ger Anna Lundh.

Sjukskrivna förÀldrar

PÄ lÀngre sikt kan avbrott i barns utveckling och pÄverkad vardagsfunktion ge en ökad risk för psykiatrisk sjuklighet och missbruk, förklarar Anna Lundh.

– Har man symtom som gör att man inte fungerar och fastnar i en vĂ„rdkö Ă€r det en risk för alla barn och ungdomar som hamnar dĂ€r, sĂ€ger Anna Lundh.

Ofta pÄverkas hela familjen av att barnet drabbas av psykisk ohÀlsa och inte fÄr hjÀlp.

– Familjen har ett stort lidande och förĂ€ldrar kan bli sjukskrivna. Det blir stora ingrepp i familjers liv, sĂ€ger Anna Lundh.

Anna Lundh, överlÀkare vid bup Fou-centrum och medicine doktor i barnpsykiatri vid Karolinska institutet.
Anna Lundh, överlÀkare vid bup Fou-centrum och medicine doktor i barnpsykiatri vid Karolinska institutet.
Fakta: Psykisk ohÀlsa bland unga

Mer Ă€n tre av fyra unga mellan 16–29 Ă„r uppger att de har ett gott psykiskt vĂ€lbefinnande.

73 procent av tjejerna och 46 procent av killarna uppger att de har besvÀr av Àngslan, oro eller Ängest.

39 procent i samma Äldersgrupp sÀger att de har besvÀr med sömnen, och 27 procent sÀger att de kÀnner sig stressade.

16 procent av de unga bedöms ha en allvarlig psykisk pÄfrestning. MÄttet indikerar hur stor andel av befolkningen som kan ha ett psykiatriskt tillstÄnd.

KÀlla: FolkhÀlsomyndighetens nationella folkhÀlsoenkÀt 2022.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!