Andelen som ska ha en namngiven läkarkontakt i primärvården ska vara 55 procent, enligt en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges kommuner och regioner. Men det är långt ifrån att uppfyllas, enligt en genomgång som Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har gjort.

Men enligt regionernas egen statistik ökar andelen som får en fast läkarkontakt och hälften av dem uppger att målet är nått.

Siffror spretar

Att siffrorna skiljer sig så pass mycket kan ha flera anledningar enligt Cecilia Dahlgren, utredare på Vård- och omsorgsanalys.

– Det kan handla om att man är tilldelad en viss läkare på vårdcentralen men när man kommer dit så får man ändå träffa en annan. Som patient kanske man inte ens vet om att man har en namngiven läkare, säger hon.

Av enkäterna framgår att 60 procent vill ha en läkarkontakt men att bara hälften av dessa har en sådan. Enligt enkäterna är det mindre än hälften av de tillfrågade med en fast läkare som själva fick påverka valet.

Målet att fler ska ha en fast läkare är en viktig del i det som kallas omställningen till nära vård där primärvården ska utgöra en viktig del.

Ingen förbättring

Men i mätningar svarar alltså omkring 30 procent att de har en fast läkarkontakt, vilket inte innebär någon förbättring sedan tidigare mätningar.

Positivt är att andelen med fast läkarkontakt är högst bland de äldre och bland de med ett mer omfattande vårdbehov. Men målet med att 80 procent av de äldre som bor på särskilda boenden ska ha fast läkarkontakt går inte ens att mäta eftersom data saknas.

– Dessa personer är ofta i extra stort behov av kontinuitet och det är inte bra att vi inte kan säga något om hur de har det. Vi behöver kartlägga deras vårdkontakter bättre, säger Cecilia Dahlgren.

Det är andra året i rad som Vård- och omsorgsanalys kartlagt uppfyllelsen av målen om kontinuitet och fast läkarkontakt. I mars 2025 lämnar myndigheten en slutredovisning till regeringen med samlade slutsatser och rekommendationer.