– Som kvinna ska man inte vara beroende av att bo i en viss region för att få en vårdinsats, utan vi ser att det ska vara så likvärdigt som möjligt oberoende av var man bor, säger Christina Strååt, utredare på Socialstyrelsen.

Myndigheten har fått i uppdrag av regeringen att utreda hur vården hanterar klimakteriebesvär. I en undersökning där omkring 2 000 kvinnor i åldrarna 50–59 år tillfrågats framkommer att det inte finns någon samstämmighet inom svensk sjukvård i hur kvinnor i övergångsåldern ska bemötas.

Olika besvär

Nästan alla kvinnor som hamnar i övergångsåldern upplever något eller flera typer av besvär, till exempel värmevallningar, humörsvängningar eller sömnproblem. I undersökningen svarar drygt 30 procent av kvinnorna att de var helt oförberedda på att komma i klimakteriet och få besvär. Endast tio procent var väl förbereda. 44 procent säger att de hade sökt vård eller råd inom hälso- och sjukvården.

Men de som söker vård för klimakteriebesvär riskerar att bollas runt mellan olika avdelningar innan de får rätt behandling. Socialstyrelsens slutsats är därför att ett nationellt kunskapsstöd med en helhetssyn på klimakteriebesvär bör inrättas.

– För vården kan det rent konkret handla om "vad ska vi fråga efter, hur ska vi gå till väga för att identifiera klimakteriebesvär", säger Christina Strååt.

Mer information

Utredningen kastar också ljus på det faktum att en stor del kvinnor verkar vara dåligt informerade om vad som väntar i och med klimakteriet. Därför behövs också en insats som vänder sig direkt till kvinnor i eller på väg in i övergångsåldern.

– Det är alldeles tydligt att det finns ett informationsglapp. Tittar vi på andra stora hormonella förändringar i kvinnors liv, till exempel pubertet och graviditet, så har man mer proaktiva informationsinsatser riktade till de grupperna, säger Christina Strååt.