I dag är det lagligt inom den psykiatriska tvångsvården att spänna fast patienten med bälte i en säng om det finns risk att hen skulle skada sig själv eller andra allvarligt. Men även missbrukare skulle kunna utsättas för en sådan tvångsåtgärd, om förslagen i en ny utredning blir verklighet.
– Att bli fysiskt fastspänd mot sin vilja är oerhört påfrestande är det många som vittnar om, säger Gunilla Bergerén, enhetschef på Justitieombudsmannen, JO.
Utredningen går ut på att samordna vården för personer som både har psykisk ohälsa och skadligt bruk eller beroende. Den gruppen har ofta bollats mellan psykiatrin och missbruksvården, utan att få hjälp med båda sina problem samtidigt. Därför har utredaren bland annat föreslagit att slå ihop lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT, och lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM.
Men utredaren analyserar inte varför missbrukare skulle behöva utsättas för tvångsåtgärder som fastspänning med bälte, när missbruksvården inte har behövt använda det tidigare, påpekar JO i sitt remissvar.
– Det är en allvarlig inskränkning i en persons fri- och rättigheter och då behöver man fundera på om det finns ett behov, säger Gunilla Bergerén.
Fler är kritiska
Även Statens institutionsstyrelse (Sis) och Socialstyrelsen ifrågasätter avsaknaden av en analys kring att missbrukare skulle kunna spännas fast med bälte, och dessutom utsättas för tvångsmedicinering, om LVM och LPT slås ihop.
Men utredaren Anders Printz delar inte uppfattningen att det skulle vara en helt ny patientgrupp.
– Utan de har i hög grad vårdats i psykiatrisk slutenvård, säger han.
Samtidigt är det bara 40 procent av gruppen som har vårdats inom LPT. På frågan om varför resterande 60 procent skulle behöva behandlas under en tvångsvårdslagstiftning, som innebär att de riskerar att bältas, svarar Anders Printz att utredningen har flera förslag på hur tvånget ska minska i psykiatrin överlag.
Han lyfter också att personer med skadligt bruk och beroende inte kommer behöva sitta inlåsta lika länge om de vårdas enligt LPT i stället för LVM.
– Men det här är två tunga remissinstanser och då kan regeringen förstås välja att beakta detta, säger Anders Printz.
Positiva
Bortsett från kritiken mot tvångsåtgärderna är både Socialstyrelsen och JO positiva till utredningens arbete med att samordna vården och stödet för missbrukare som samtidigt har psykisk ohälsa.
Sis håller med om att syftet med utredningen är bra, men anser att missbrukare med psykisk ohälsa riskerar att bollas runt ännu mer än i dag om regionerna tar över tvångsvården för missbrukare. I stället anser Sis att de borde ha fortsatt ansvar för gruppen och att vården skulle kunna förbättras genom mer resurser och ökat samarbete med hälso- och sjukvården.