I satsningen för att minska operationsköerna har sjukhuset bland annat genomfört operationer under kvällar och helger och hållit operationssalar öppna över tio lördagar.

– För att klara av det här har vi tagit in extra bemanning, som exempelvis timanställda. Vi har också frågat vår personal om de på frivillig basis kan tänka sig att delta i den här lördagssatsningen och vi har fått ett sådant gensvar att vi har kunnat bemanna upp de här salarna, säger Caroline Hällsjö Sander, verksamhetschef vid perioperativ medicin och intensivvård på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.

Reservpatienter

Under hösten har både canceroperationer och andra operationer som inte har kunnat prioriteras under pandemin genomförts. Till exempel har det handlat om plastikkirurgi, ortopediska ingrepp eller korrigerande ingrepp av förlossningsskador, som har kunnat vänta utan medicinsk risk.

Sjukhuset har arbetat för att få in reservpatienter vid eventuella återbud och har ibland opererat planerade patienter på akutsalar, för att utnyttja salarna så effektivt som möjligt.

En operation kräver också en bemannad vårdplats och hela vårdkedjan måste fungera, med allt från laboratorieverksamhet, till röntgen, transportörer och städare. En god planering och ett bra samarbete mellan sjukhusets olika avdelningar har därför varit viktigt, enligt Caroline Hällsjö Sander.

"Lärt oss mycket"

För att finansiera arbetet har sjukhuset ansökt om ersättning inom ramen för de 500 extra miljoner som region Stockholms blågröna styre skjutit till för att kapa vårdköerna.

Enligt Caroline Hällsjö Sander kommer sjukhuset att ta med sig lärdomar från satsningen i arbetet framöver.

– Ingenting är så bra att det inte kan bli bättre. Vi försöker hela tiden hitta nya, bättre sätt att arbeta. Vi har lärt oss väldigt mycket under pandemin och ska ta med oss det här snabba sättet att ställa om efter behov och att jobba ihop.