Myndigheten fick 2021 i uppdrag av regeringen att ta fram ett stöd för hur hälso- och sjukvården kan prioritera i händelse av katastrofsituationer eller krig. Då var vi mitt i pandemin – nu har kriget i Ukraina än mer aktualiserat vägledningen.

Kunskapsstödet går dels igenom vilka etiska principer som ska ligga till grund för hur prioriteringar görs och dessa är samma i såväl freds- som krigstid, skriver Socialstyrelsen i ett pressmeddelande. Patienter med störst behov går först och ingen åtskillnad för ske mellan civila, militär personal, vårdpersonal eller fienden.

Lika över landet

Det innehåller också fem identifierade prioriteringsgrupper samt verktyg som kan fungera som stöd för hur vårdpersonal kan prioritera när de står inför många svårt skadade eller sjuka – en utmanande situation som kan leda till "etisk stress".

"Det är viktigt, särskilt för vårdpersonalen, att veta att över hela landet och på alla nivåer har man samma grundläggande utgångspunkt för hur de mycket svåra prioriteringarna man kan ställas inför ska göras. Inte minst för att förebygga etisk stress", säger Anders Berg, utredare på Socialstyrelsen, som lett arbetet med att ta fram vägledningen i ett pressmeddelande.

Olika scenarier

I vägledningen finns också exempel på konkreta prioriteringssituationer som kan vara särskilt utmanande, och hur man då kan agera. Det handlar exempelvis om ett scenario där en del av Sverige utsatts för ett väpnat luftangrepp där flera hundra personer skadats allvarligt och livshotande och många snabbt behöver opereras eller behöver intensivvård och hur man ska göra om elförsörjningen slagits ut.

Kunskapsstödet går nu ut på remiss och väntas vara helt klart i slutet av juni i år.