Så upptäcktes apkoppsvaccinet

En brittisk läkare såg i slutet av 1700-talet ett samband mellan kor och kvinnorna som mjölkade dem. Sedan skapade han "ett av världens bästa vaccin" som i dag kan skydda människor mot apkoppor.

3D-illustration föreställande apkoppsvirus.

3D-illustration föreställande apkoppsvirus.

Foto: Anders Humlebo/TT

Vård2022-08-02 06:00

– Den här historien tror jag inte att så många i Sverige känner till, säger Lennart Svensson, professor i molekylär virologi på Linköpings universitet.

Vaccinets upptäckare var en brittisk läkare vid namn Edward Jenner. I slutet på 1700-talet bevisade han att serum från kokoppor skyddar mot smittkoppsinfektion.

– Han fann att kvinnor som mjölkar kossor sällan eller aldrig fick smittkoppor men att kossorna oftast hade kokoppor på sina spenar, säger Svensson och fortsätter:

– Han tyckte att det var jättekonstigt. Kvinnorna hade ganska ofta små sår på händerna när de mjölkade och blev då passivt vaccinerade med kokoppor.

Tidens talesätt

Smittkoppor fick fotfäste i Europa för ungefär tusen år sedan och blev en fruktad del av människors vardag. Sjukdomen drabbade framförallt barn och gav upphov till talesättet: "Ett barn kan inte räknas till familjen förrän det med livet i bibehåll genomgått kopporna".

Sextio miljoner européer dog, varav 90 procent var barn. Men Edward Jenners upptäckt kom att bli räddningen. Den första smittkoppsvaccinationen utfördes i Sverige år 1801, och 1816 blev det obligatoriskt att vaccinera alla barn.

– Det här är kanske världens bästa vaccin. Varför då? Därför att vi har eliminerat smittkoppor från planeten, säger Lennart Svensson.

Hönsceller

Smittkoppsvaccinet var en del av det allmänna vaccinationsprogrammet fram till 1976 och år 1980 förklarade Världshälsoorganisationen (WHO) världen fri från sjukdomen.

– Det krävs två saker. Dels att infektionen bara drabbar människa, och dels att det finns ett bra vaccin. Och det passade perfekt för smittkoppor.

Kokoppans stam kallas "vaccina" och ordet kommer från "vacc´a" vilket betyder "ko" på latin och det var alltså kokoppor som Lennart Svensson använde när han gjorde smittkoppsvaccin för femtio år sedan.

– Det var en tysk grupp hade tagit kokoppor och odlat det på höns- och kycklingceller. Så på 70-talet gjorde vi smittkoppsvaccin genom att ta kokoppor och odla dem på befruktade hönsägg. Och då får man en vätska och det var vaccinet, säger han.

– Det är det vaccinet som man nu tänker använda mot apkoppor. Och det kommer nog fungera alldeles utmärkt.

Fakta: Koppor

Smittkoppor:

Utslag på huden är det vanligaste symtomet på den mycket smittsamma sjukdomen smittkoppor. Den spreds framför allt som droppsmitta och hade tidigare hög dödlighet.

År 1980 förklarade Världshälsoorganisationen (WHO) världen fri från smittkoppor, och avslutade därmed ett drygt tio år långt utrotningsprojekt.

Senaste gången Sverige hade ett utbrott av smittkoppor var 1963 i Stockholm, där 27 personer insjuknade och fyra dog.

Smittkoppor var den första sjukdomen som man framgångsrikt kunde vaccinera mot. Alla barn vaccinerades mot sjukdomen mellan 1816 och 1976.

Apkoppor:

Apkoppor är en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Det upptäcktes hos apor och fick därför namnet apkoppor, men det är sannolikt olika gnagare i central- och västafrikanska regnskogar som är reservoar för viruset.

Under våren 2022 har ovanligt många fall av apkoppor konstaterats i flera länder. Överföring av virus verkar framförallt ha skett via sexuella kontakter mellan män som har sex med män.

Apkoppor ger ofta upphov till utslag, sår och blåsor. Symtomen är ofta milda men kan bli allvarliga hos personer i riskgrupper. I äldre studier som genomförts i Afrika har även en viss dödlighet rapporterats.

Det finns läkemedel som verkar ha viss effekt mot infektionen och som kan användas vid allvarlig sjukdom.

Alla fall av infektion med apkoppor ska anmälas till smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhälsomyndigheten.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!