Tillfällen när läkemedelsföretag inte har kunnat leverera läkemedel ökade med mer än 50 procent mellan 2021 och 2022, från 1 047 till 1 615.

Sverige behöver därför stärka upp sin beredskap när det kommer till läkemedel och andra sjukvårdsprodukter, menar regeringen som presenterar flera åtgärder i en proposition.

"Stort problem för patienter"

– Bristande tillgång på läkemedel är ett stort problem för patienter, ett problem för anhöriga och ett problem för förskrivare inom hälso- och sjukvården, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) på en pressträff.

Att läkemedelsbristen ökar beror bland annat på att många läkemedel tillverkas utomlands och att kriget i Ukraina försvårat global handel. Dessutom har det skett en förändring på senare år som innebär att många läkemedelsföretag tillämpar en "just-in-time"-filosofi, säger Ankarberg Johansson. Med det menas att man planerar försäljning och leveranser så att man inte behöver ha några lager.

– Det systemet har inte visat sig vara tillräckligt, vi behöver en annan stabilitet för att kunna klara den beredskap som krävs för oförutsedda händelser.

Föreslår sanktionsavgifter

Regeringen föreslår bland annat att det ska bli möjligt att ta ut sanktionsavgifter av företag som inte informerar om en eventuell bristsituation. Dessutom ska öppenvårdsapotek enligt regeringens förslag även bli skyldiga att ha en viss lagerhållning.

– Lagerhållningen ska vara anpassad till konsumenternas behov på den marknad som apoteket verkar på, säger sjukvårdsministern.

Flera myndigheter får också i uppdrag att undersöka hur man kan stärka försörjningsberedskapen av läkemedel. Läkemedelsverket ska bland annat genomföra en kartläggning av läkemedelsproduktionen i Sverige.

Lagen föreslås träda i kraft 1 juli.