Det nya kunskapsstödet heter "Graviditet, förlossning och tiden efter" och innehåller 36 rekommendationer inom nio olika områden och ska nu skickas ut på remissrunda.

Bakgrunden är en kartläggning Socialstyrelsen gjorde 2017 som visade ojämlikheter mellan landets olika delar i fråga om bland annat förlossningsbristningar, psykisk ohälsa och amningskomplikationer.

När det exempelvis kommer till så kallade sfinkterrupturer, alltså skador på ändtarmsmuskeln, skiljer sig statistiken för förstföderskor åt i de olika regionerna.

Flest i Sörmland

I Sörmland drabbas flest – 6,4 procent av förstföderskorna – av sfinkterrupturer. I Värmland är det lägst, 2,9 procent. Det nationella snittet är 4,5 procent.

– Det är allvarligt att det inte är en jämlik vård. Hälso- och sjukvården behöver bli bättre på att se till särskilda behov hos utsatta grupper, bland annat kvinnor som är utlandsfödda och kvinnor som lider av psykisk ohälsa, säger Inga-Maj Andersson, utredare vid Socialstyrelsen.

Kunskapsstödets rekommendationer riktas i första hand till vården, men ska även fungera som underlag för beslutsfattare.

Speciellt fokus ligger på att bättra eftervården. Det är främst där det finns missnöje med förlossningsvården i Sverige, enligt Inga-Maj Andersson.

"Som ett vakuum"

Kontinuiteten och tryggheten man har känt inför förlossningen, då man har gått till barnmorskan, finns inte där efteråt.

– Efter förlossningen är det många som beskriver att de är som i ett vakuum och inte vet vart de ska vända sig med sin oro.

Det ska finnas en tydligare vårdkedja, helt enkelt, även för förhållandevis enklare frågor. Den som har problem med amningen ska inte vända sig till akutmottagningen i brist på bättre vetande, säger Inga-Maj Andersson.

Socialstyrelsen rekommenderar att vården erbjuder en plan efter förlossningen.

– Det behövs en kontinuitet och tidig uppföljning så att kvinnan hamnar på rätt ställe och får vård på rätt nivå.