Varje år drabbas 1 500 svenska kvinnor av spridd bröstcancer och ungefär 5 500 lever i dag med den obotliga sjukdomen – men det finns ljus i mörkret.
En expertpanel vid den internationella konferensen Advanced Breast Cancer Sixth International Consensus Conference släppte nyligen ett uttalande om att överlevnaden vid två av de tre vanligaste typerna av spridd bröstcancer – som utgör 85 procent av fallen – har ökat från två till fem år de senaste tio åren.
– Har man en bröstcancer med återfall och viss spridning och får rätt diagnostik och behandling kan man leva rätt länge, i många år, säger Jonas Bergh, överläkare och professor i onkologi vid Karolinska institutet.
Läkemedel med så kallade CDK4/6-hämmare tillverkas av flera läkemedelsföretag och ingår sedan 2018 i högkostnadsskyddet. De tas i tablettform och ges i kombination med hormonbehandling.
Sedan många år ser man att nya cancermediciner används väldigt olika i regionerna, enligt Jonas Bergh. Han ser flera möjliga förklaringar: Regionerna gör skilda prioriteringar kring hur de använder cancermediciner. Processen från godkännande av Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, till beslut om subvention av läkemedlen i Sverige kan vara lång – och så kan det spela in att läkare bedömer olika om patienter klarar behandlingen eller inte.
Få behandlas i Västerbotten
En ny sammanställning som Bröstcancerförbundet har gjort visar att endast 40 procent av patienterna med spridd cancer påbörjade den aktuella behandlingen i fjol – och de regionala skillnaderna är stora. I region Östergötland påbörjade 65 procent behandlingen, men i Västerbotten, dit även patienterna från Norrbotten remitteras, bara 15 procent.
– Det finns inte en mindre andel kvinnor med spridd bröstcancer i norra delen än andra delar av landet. Vi ser tydligt att det finns ojämlikheter, säger Susanne Dieroff Hay, ordförande i Bröstcancerförbundet.
Förklaringen ligger i antingen kunskapsbrist hos läkare eller hälso- och sjukvårdsledningen, eller så är det en plånboksfråga, menar hon.
– Vi tycker att den här behandlingen ska komma alla till del för att det är en bra behandling, det handlar om liv och död här.
Maria Liljeholm, verksamhetschef för cancercentrum på Norrlands universitetssjukhus i Umeå, håller med om att ojämlikheten är problematisk.
– Det är aldrig bra när det skiljer sig för mycket. Då behöver man titta mer på vad siffran står för och klarlägga om det finns en skillnad i utskrivningsmönster, säger hon.
TT: Hur kommer det sig att bara 15 procent fick den rekommenderade behandlingen i Västerbotten?
– Jag kan inte ta ställning till just den siffran eftersom jag inte har det underlaget. Jag har tittat på 2021, och ser då att kostnaderna för de här läkemedlen har ökat betydligt, vilket är en indikator på att förskrivningen har ökat i Västerbotten.
Kampanjar med Pfizer
Från 2018, då de första läkemedlen godkändes för subvention, fram till 2020, har försäljningen näst in till fördubblats, enligt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV.
Bröstcancerförbundet startar nu en kampanj för att påverka regionerna så att patienter med spridd bröstcancer ska få jämlik tillgång till behandlingen. I kampanjen samarbetar de med läkemedelsbolaget Pfizer – ett av företagen som tillverkar bröstcancerbehandling med CDK4/6-hämmare.
Pfizer har finansierat kampanjen, som har tagits fram av en reklambyrå.
TT: Ser du några problem med att ni samarbetar med ett läkemedelsbolag som tjänar pengar på det här?
– I mina ögon handlar den här kampanjen om att kvinnor med spridd bröstcancer ska få bästa möjliga behandling. Vi gör inte det här för att Pfizer ska få mer pengar, utan det handlar om att skapa förutsättningar för en likvärdig bröstcancervård över hela landet, säger Susanne Dieroff Hay.
