Elva miljarder kronor till hälso- och sjukvård lades fram av socialminister Lena Hallengren, tillsammans med Sveriges kommuner och regioner (SKR), på fredagen.

Men miljarderna fanns redan i budgeten.

– Det är redan intecknade pengar, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande i Läkarförbundet.

– Det är samma pengar som man gav regionerna förra året, säger Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet, som organiserar sjuksköterskor och barnmorskor.

Men regeringen anses ändå vara på rätt spår.

– De adresserar precis de frågor som vi och Läkarförbundet också lyfter fram, att det handlar om arbetsmiljö och kompetensförsörjning. Men tror vi att det räcker att göra samma sak som man gjorde innan för att få till en lösning? Nej, det tror vi inte, säger Sineva Ribeiro.

Personlig läkare

Läkarförbundet vill särskilt framhålla att fler svenskar bör vara listade hos en namngiven fast läkare i primärvården – inte bara på en vårdcentral, som kan ge patienterna olika läkare vid varje besök.

– Kontinuitet ger fördelar, säger Sofia Rydgren Stale.

– Men andelen som har en egen, fast läkare har sjunkit till 26 procent. Det är en väldigt låg siffra, i ett europeiskt perspektiv, tillägger hon.

För att höja den, behövs fler läkare som är specialister i allmänmedicin. Men då krävs fler utbildningstjänster inom vården.

– Vi hade behövt se satsningar för att se till att regionerna tillhandahåller fler utbildningstjänster, säger Sofia Rydgren Stale.

Folkhälsan sämre

Vårdförbundet för ett liknande resonemang, men om vidareutbildning av specialistsjuksköterskor.

– Sätt press på regionerna att ni måste utbilda! Skicka inte bara ner pengar, säger Sineva Ribeiro och riktar uppmaningen till Lena Hallengren.

Ribeiro gör bedömningen att pandemin medför en allmänt försämrad folkhälsa, och därmed ett ökat behov av vård.

– Vissa regioner och kommuner ger jätteöverskott, samtidigt som man försöker dra ner på personal ute i vården, säger Sineva Ribeiro kritiskt.