Barn- och körverksamheterna, hantverksgrupperna och syföreningarna har fått pausa sin verksamhet under pandemin. Fast långt ifrån allt är inställt. Svenska kyrkan som har 5,8 miljoner medlemmar och förra året besöktes av 13,3 miljoner personer har fått ställa om verksamheten för att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Nya ansikten

Klosters kyrka fortsätter att hålla öppet för samtal och bön, andakt och ljuständning. Det uppskattas av Rosa Safar som brukar gå till den syrisk-ortodoxa kyrkan S:ta Maria som nu har stängt på grund av pandemin.

– Det är viktigt att kyrkan är öppen. Jag har kommit hit för att be för mina barn i Syrien, säger hon.

Diakonen Jenny Heickell, kyrkoherden Johan Hedlund och församlingsherden Gina Lindroos upplever att antalet besökare i kyrkan har ökat – trots corona.

– Jag har sett många nya ansikten som kommer hit för samtal, eller bokar ett promenadsamtal som vi erbjuder, säger Jenny Heickell.

Församlingsherden Gina Lindroos är glad över att kyrkan lyckades påverka regeringen att bevilja ett undantag från åttapersonersregeln vid begravningar så att 20 personer tillåts vara med.

– Det påverkar den psykiska hälsan om man får ta avsked, säger hon.

De anser inte att de behöver fler undantag, eftersom kyrkan vill ta sitt ansvar för att stoppa smittspridningen. De försöker i stället hitta nya lösningar för sin verksamhet.

Många av de som kommer till kyrkan säger att de inte kunnat sörja fullt ut, eftersom den naturliga sorgeprocessen försvunnit på grund av corona. Det kan leda till att man drabbas av frusen sorg och har svårt att gå vidare.

Viktigt undantag

Av erfarenhet vet de att det är viktigt för sörjande att få samlas runt kistan tillsammans med andra närstående.

– Känslan är en helt annan om man har en kista, då blir avskedet mera verkligt, säger kyrkoherde Johan Hedlund.

Andra behöver kyrkan som ett andningshål när hela familjen är hemma och det blir konflikter. De kommer till kyrkan för att pusta ut.

Johan Hedlund tror att behovet av kyrkan blir tydligare när det är kristider och mycket handlar om livet och döden.

– Då kommer de existentiella frågorna upp på bordet, säger han.

Kyrkan fortsätter fira gudstjänster på söndagarna trots åttapersonersregeln. När maxtaket var 50 personer hölls två gudstjänster på svenska och en på finska varje söndag i Klosters kyrka.

– Med åttapersonersregeln fortsätter vi fira gudstjänst i omgångar. Om det är många som kommer håller vi på tills alla har fått vara med. Vi tror det är viktigt för församlingsmedlemmarna att få komma till kyrkan och fira gudstjänst tillsammans – inte bara digitalt, säger Gina Lindroos.

Jul på hjul

Men nattvardsfirande i grupp har de valt bort.

– Om man vill ha nattvard kan man boka tid hos en präst. Då blir det inte en allmän sammankomst, utan enskild själavård, säger Gina Lindroos.

Kyrkoherden Johan Hedlund säger att nattvarden är ett av de heliga sakramenten.

– Att sträcka ut handen och ta emot Jesus. Det är en av de djupaste existentiella handlingarna som en kristen gör tillsammans med alla kristna i världen både i nutid och dåtid. Som Kristusmärkt vill man ju markera sin plats i gänget, säger han.

För diakonen Jenny Heickell är nattvarden ett sätt att hämta kraft.

– Vi för sedan ut kraften i samhället, säger hon.

Inför julen kommer hon och hennes kolleger att göra det på cykel.

– Vi kallar det jul på hjul. Vi har köpt in en cykel, som vi kommer att packa med en termos med kaffe, saftglögg och pepparkakor och cykla ut på stan för att träffa människor. Kyrkan ska inte bara vara i sin byggnad, utan där människor är, säger Gina Lindroos.