Läget är åter ansträngt inom svensk intensivvård. I veckan var 17 procent av den totala intensivvårdskapaciteten tillgänglig, vilket är lägre än vad som enligt Sveriges Kommuner och Regioner är önskvärt. Därför har den nationella strategin för att säkerställa tillgången till intensivvård under pandemin aktiverats.

När situationen var som mest kritisk i våras var antalet intensivvårdsplatser i landet uppe i drygt 1 100, medan de under förra veckan var ungefär 680.

– Jag är tveksam till om man kommer upp till den nivå som vi hade i våras. Vår personal har slitit i snart ett år och jag tycker att vi ser fler sjukdomsfall bland personalen nu. De är utarbetade och har inte fått semester som de hade behövt, säger Sten Rubertsson, professor i anestesi- och intensivvård vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Andra vågen

Akademiska sjukhuset mötte den andra vågen av hög smittspridning i ett tidigt skede.

– Det är fortfarande fullt på iva, men de senaste två veckorna har situationen blivit lite mer rimlig inom intensivvården. Vi har inte behövt skicka patienter till andra regioner vilket vi gjorde initialt i den andra vågen, säger Sten Rubertsson.

Det är inte bara Region Uppsala som fått skicka covidpatienter till andra regioner, utan även andra har gjort det.

– Uppsala är inte ensamt, men i vissa regioner har det bara handlat om enstaka fall så jag vill inte gå in på vilka regioner det är, säger Emma Spak, chef för hälso- och sjukvårdssektionen vid Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

Hon hoppas att regionerna inte ska behöva lika många iva-platser som i våras.

– En fördel nu är att många patienter vårdas under kortare tid på iva än i våras, vilket hänger ihop med att vården lärt sig hur man ska ta hand om de här patienterna.

Nationell samordning

När smittspridningen fortsätter ligga högt har regionerna i en nationell samordning av intensivvårdsplatser, som etablerades redan i slutet av mars, bestämt att alla regioner – även de där trycket inte är så stort – ska öka sin iva-kapacitet.

– I regionerna är man överens om att alla behöver vara beredda att öka sin iva-kapcitet. Det finns planer för hur eskaleringen ska gå till i varje region, eftersom det är viktigt att regioner med mindre tryck ska vara redo att snabbt ta emot patienter från andra regioner, säger Emma Spak.

Pusslet med planeringen rör också hur transporterna ska fungera smidigt. Ofta handlar det om att patienter flygs med helikopter mellan regionerna, men det kan även ske med flyg eller ambulans.

– Nu har regionerna återigen befäst sin gemensamma strategi som innebär att man ska bygga upp iva-kapaciteten i varje region för att de ska kunna hjälpa varandra. De har också bestämt att man i första hand ska flytta patienterna, inte iva-personalen, säger Emma Spak.

Fick hjälp

Orsaken till att man väljer att flytta patienterna bygger på att man annars inte kan fortsätta bygga upp sin iva-kapacitet.

TT: Men hade inte regionerna svårt att hjälpas åt i våras?

– Nej, den bilden delar inte jag. Självklart var det kämpigt på många håll, men de regioner som bad om hjälp kunde få det, säger Emma Spak.

TT: Finns det risk för dominoeffekter?

– Om man flyttar en patient längre bort ska den mottagande regionen helst ha möjlighet att behålla patienten under hela iva-tiden så att personen inte behöver flyttas igen. Men man måste titta på smittspridningen och inläggningarna när man bestämmer vilken region som lättast kan ta emot.