Läkarutbildningen förändras från den 1 juli, och blir bland annat något längre. Den tidigare allmäntjänstgöringen (AT) försvinner och ersätts av en bastjänstgöring. Denna görs när läkaren redan fått sin legitimation, men är obligatorisk om man vill utbilda sig vidare till specialist – som de allra flesta vill.
Först ut till den nya bastjänstgöringen är personer som fått sin läkarutbildning utomlands. De är många, och med olika bakgrund. Det är inte ovanligt att svenskar gör sin läkarutbildning utomlands.
Läkarförbundet beräknar att omkring 800 utlandsutbildade kommer att behöva göra bastjänstgöring med start i sommar. Men i en summering som gjordes för en månad sedan fanns bara cirka 150 planerade tjänster i regionerna.
– Det är väldigt oroväckande, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande i Läkarförbundet.
Brist på specialister
Med för få tjänster blir bastjänstgöringen en flaskhals som försenar utbildningen av specialistläkare, precis som AT är idag, enligt Läkarförbundet.
– Vi har redan idag en brist på specialister i 19 av 21 regioner, säger Rydgren Stale.
– Det är slöseri att inte ta tillvara kompetensen hos läkare som kommer med en legitimation till Sverige, framhåller hon.
Sveriges kommuner och regioner (SKR) arbetar med en egen prognos om hur många platser för bastjänstgöring (BT) som kommer att behövas i höst.
– Vi delar bilden att det riskerar att initialt vara för få BT-tjänster, säger Fredrik Lennartsson, chef för SKR:s avdelning för vård och omsorg.
Kort startsträcka
Samtidigt påpekar han att regelverket för den nya bastjänstgöringen, och för vilka som berörs i första steget, inte fanns klart förrän tidigt i år – mindre än ett halvår före införandet.
Men den ursäkten ger Läkarförbundet inte mycket för.
– Inriktningen och det övergripande ramverket har funnits på plats under lång tid, säger Sofia Rydgren Stale.
Det är staten som anordnar den teoretiska läkarutbildningen. De praktiska utbildningstjänsterna finns däremot i regionerna. Men Läkarförbundet tycker att staten borde ta ett samordningsansvar även för bastjänstgöringen.
– Så att vi får ett bättre flöde och säkerställer kompetensförsörjningen med specialistläkare, säger Sofia Rydgren Stale.
Helt ny tjänst
Enligt Läkarförbundets beräkning borde Region Stockholm, som är störst, ha omkring 180 platser för bastjänstgöring i höst. Men det verkliga antalet väntas bara bli 30. Vid summeringen i februari var det ändå flest av alla regioner.
– Det är en helt ny typ av tjänst, påpekar Tora Almquist, utbildningschef på hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Stockholm.
– Vi har jobbat väldigt aktivt och strukturerat, säger hon och framhåller att regionen planerar att öka antalet kontinuerligt under kommande år.
Ett krux är att få fram handledare som är redo att gå in i det nya systemet. Det har försvårats av att vården varit ansträngd av pandemin.
"Alla uppfinner hjulet"
Tora Almquist pekar också på att prognoserna om hur många utlandsutbildade som kommer att söka bastjänstgöring är osäkra.
Dessutom efterlyser hon mera av nationellt samarbete mellan regionerna, så att bastjänstgöringen blir likvärdig och uppfyller samma kvalitetskrav i hela landet.
– Nu uppfinner alla regioner hjulet själva med BT, säger Tora Almquist.
AT-tjänstgöringen kommer att finnas kvar i flera år. De första inhemskt utbildade läkare som i stället ska göra bastjänstgöring är de som startar sin teoretiska utbildning efter denna sommar.
