Coronaviruset Àr den enkla förklaringen till att alla nu pratar om ljud nÀr det gÀller sociala medier. NedstÀngda och isolerade har pandemin gjort oss sÀllskapssjuka och skvallersuktande.
ââLjud Ă€r en tacksam plattform i dessa tider. Det Ă€r kulturellt annorlunda jĂ€mfört med det som finns sedan tidigare med text och bild, sĂ€ger Beata Ljungselius, doktor i tillĂ€mpad it och lektor vid Högskolan vĂ€st.
Företagen har inte varit sena med att haka pĂ„ trenden. Samtalsappen Clubhouse öppnade dörren och sedan dess har jĂ€ttarna Facebook, Twitter, Instagram och Spotify alla startat, eller meddelat att de kommer starta, konkurrenter. Ăven aktörer som Slack, Linkedin, Telegram, Reddit, Discord och kinesiska Bytedance vill ha en bit av ljudkakan.
ââAlla de hĂ€r bolagen brĂ„kar om anvĂ€ndarbaser och tid av konsumenters uppmĂ€rksamhet. DĂ„ blir det sĂ„ klart ett slagsmĂ„l Ă€ven pĂ„ ljud, nĂ€r det andra börjar bli mer och mer konkurrensutsatt. Det Ă€r en naturlig kommersiell gĂ„ng, sĂ€ger Tomas Otterbeck pĂ„ aktieanalysfirman Redeye.
Oredigerat och naket
Men att pandemiorsakad avskildhet Àr hela förklaringen till ljudets uppsving i mÄnga av vÀrldens telefoner tror inte Beata Jungselius pÄ:
ââJag tror det finns en lĂ€ngtan efter det oredigerade. Och en kĂ€nsla av Ă€kthet som kanske inte kommer fram i superredigerade bilder, text eller video. Att bara kunna anvĂ€nda rösten Ă€r ganska naket. Det blir mer intimt, sĂ€ger hon och fortsĂ€tter:
ââDet blir som att man sitter och tjuvlyssnar pĂ„ ett samtal, pĂ„ en buss eller ett kafĂ©. Det Ă€r ingen algoritm som styr, det blir bokstavligt talat en dialog. Och just att det Ă€r synkront, hĂ€r och nu, tror jag bidrar. SĂ„ mycket annat pĂ„ sociala medier har blivit asynkront, vi kan ta del av det nĂ€r som.
Tomas Otterbeck tror att tidsaspekten Àr nÄgot som kan locka företagen:
ââMan kan inte alltid sitta och titta pĂ„ en skĂ€rm. Exempelvis nĂ€r man kör bil eller Ă„ker tĂ„g. Samtidigt kan du dĂ„ ofta lĂ€gga ner mer tid pĂ„ ljud Ă€n bild för du behöver inte titta pĂ„ skĂ€rmen.
Ljudbubbla?
Ăven om en lĂ„ng rad stora företag stĂ„r i startgroparna eller precis slagit upp portarna för det sociala samtalet finns siffror som tyder pĂ„ att festen redan Ă€r slut.
Clubhouse, appen som startade samtalet, rasar pÄ applistorna, enligt Vanity Fair. Bolaget, som pÄ mindre Àn ett Är gÄtt frÄn okÀnt till vÀrderat till motsvarande drygt 33 miljarder kronor, har gÄtt frÄn nÀrmare tio miljoner appinstallationer i folks telefoner under februari till omkring miljonen i april.
Ăven antalet personer som vĂ€ntar pĂ„ att fĂ„ komma in pĂ„ Clubhouse, som fortfarande krĂ€ver Apple-exklusiv aktiv inbjudan, minskar, enligt Vanity Fair. Förklaringen till raset kan tyckas lika enkel som svaret pĂ„ vad som gjorde formatet intressant frĂ„n början: pandemin.
En ökad vaccinationstakt i mÄnga lÀnder och öppnare samhÀllen innebÀr fler traditionella samtal med kollegor, vÀnner och familj pÄ bussar, restauranger och arbetsplatser.
Ăven i Norden har det visat sig att Clubhouse har nĂ„tt ut en begrĂ€nsad mĂ„lgrupp. Enligt analysföretaget Mediavision Ă€r det fĂ€rre Ă€n 50 000 personer i Ă„ldersgruppen 15â74 Ă„r som dagligen anvĂ€nder Clubhouse. Det Ă€r mindre Ă€n en procent i Ă„ldersgruppen och kan jĂ€mföras med 33 procent för Spotify.
ââDet Ă€r svĂ„rt att sia om framtiden, men ja, det kĂ€nns lite som om hajpen lade sig snabbt. Ett samtal kanske krĂ€ver mer nĂ€rvaro Ă€n andra sociala medier pĂ„ ett sĂ€tt. Jag tror visserligen inte att tiden vi lĂ€gger pĂ„ medier per dag kommer Ă€ndras, men kanske kan den framĂ„t innehĂ„lla fler olika saker och samtal vara en av dem, sĂ€ger Beata Jungselius.