Vaccineringarna med Astra Zenecas vaccin mot covid-19 är åter i full gång för de äldre. Men det finns en skepsis mot vaccinet efter larmrapporterna om en allvarlig biverkan av vaccinet: blodproppar i hjärnan eller i buken, i kombination med lågt antal blodplättar, något som kan resultera i blödningar.

– Jag kollade med vårdcentralerna i förra veckan och då berättade de att det är ett antal som tackar nej (till Astra Zenecas vaccin). Det är inte utbrett, men det förekommer, säger Lena Andersson Nazzal, vaccinsamordnare i Region Kronoberg.

Men hur ser risken med vaccinet egentligen ut, jämfört med risken att bli svårt sjuk i covid-19? Inte minst när smittspridningen i Sverige är så pass hög som den är.

Att använda det "sunda förnuftet" kan vara svårt. Vi människor är notoriskt dåliga på att beräkna risker, såtillvida att vi tenderar att överdriva sannolikheten för att ovanliga händelser ska inträffa, samtidigt som vi brukar undervärdera risken för hur farliga vardagliga händelser kan vara.

Speciell situation

Därutöver är en vaccination en speciell situation, eftersom den som vaccinerar sig oftast är fullt frisk. I samband med vaccineringen utsätter sig dock personen ifråga för en viss risk, för att förhindra något som eventuellt kan drabba honom eller henne i framtiden. Att göra något sådant är ingen självklarhet.

– Det här är jättesvårt, att förstå risken för mig som individ, kontra nyttan. Ibland blir man överväldigad av just risken, den blir så skrämmande, att man glömmer bort nyttan, har Karl Mikael Kälkner, säkerhetsexpert och klinisk utredare på Läkemedelsverket, tidigare sagt.

I Storbritannien har man vaccinerat 18 miljoner personer med Astra Zenecas vaccin och där, på University of Cambridge, finns en enhet (The Winton Centre for Risk and Evidence Communication) som har räknat på saken.

De brittiska forskarna utgick från tre olika scenarier – låg, mellan och hög smittspridning – och beräknade därefter risken att drabbas av den biverkan som Astra Zenecas vaccin misstänks kunna orsaka kontra risken att bli inlagd för intensivvård på grund av covid-19 i olika åldersgrupper.

Tydliga fördelar

Resultatet visar på tydliga fördelar med att låta vaccinera sig, även om smittspridningen skulle så vara liten som två positiva fall av 10 000 testade per dag. I det fallet skulle 0,2 personer i åldern 60 till 69 år per 100 000 invånare drabbas av en blodpropp, medan 14,1 personer skulle hamna på intensiven. Vid låg smittspridning är det endast gruppen 20–29 år som löper större risk med vaccinet än utan. För alla andra åldersgrupper, 30 år eller äldre, överväger fördelarna.

Vid mellanstor smittspridning, sex bekräftade fall per 10 000 testade och dag, överväger fördelarna med att låta vaccinera sig för samtliga åldersgrupper, enligt studien. Eftersom risken att drabbas av svår sjukdom ökar med åldern, är det dock de äldre som har mest att vinna på att låta vaccinera sig. För i detta scenario är risken för intensivvård i åldersgruppen 60–69 år 41,3 per 100 000 invånare, medan risken för en allvarlig biverkan fortfarande bara är 0,2.

Vid hög smittspridning (20 positiva fall per 10 000 testade och dag) har fördelarna för de äldre ökat ytterligare och är nu 127,7 kontra 0,2.

För dem 70 år eller äldre är fördelarna ännu större, men denna åldersgrupp var inte med i den brittiska uträkningen.