Exoplaneterna roterar kring stjärnan med det glamorösa namnet TOI-178, som hittas på himlavalet i den ljussvaga stjärnbilden Bildhuggaren.
När forskarna studerade systemet förstod de först inte riktigt hur många planeter de upptäckt med tanke på de märkliga och regelbundna omloppsbanorna, säger Adrien Leleu vid Genèves och Berns universitet i Schweiz, som lett studien av exoplanetsystemet.
18:9:6:4:3
"Genom ytterligare observationer insåg vi att det inte var fråga om två planeter på samma avstånd från stjärnan, utan ett flertal planeter ordnade på ett mycket speciellt sätt”, säger han i ett pressmeddelande.
Den första planeten som ligger närmast stjärnan beter sig oregelbundet gentemot de andra – men övriga roterar i en låst cykel.
För att beskriva den rytmiska dansen kan man nämna siffrorna 18:9:6:4:3. När den första planeten (den andra från stjärnan) roterar 18 varv roterar nästa (den tredje från stjärnan) 9 varv och nästa (den fjärde) 6 varv, och så vidare. Enligt forskarna är kedjan som planeterna bildar en av de längsta som hittills upptäckts i något planetsystem.
I en animation från European Space Observatory kan man lyssna till hur planeterna med sin rytmik skulle kunna bilda musik.
Finns runt Jupiter
En liknande dans genomför de tre större och inre månarna hos Jupiter: Io, Europa och Ganymedes. De roterar med ett 4:2:1-intervall. Samtidigt har planeten många oregelbundna månar.
Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Astronomy & Astrophysics, tyder enligt forskarna på att det studerade solsystemet uppstått utan yttre påverkan – det har därmed klarat sig från exempelvis kollisioner av asteroider.
"Banorna i detta system är exceptionellt välordnade, vilket innebär att det måste ha utvecklats i frånvaro av störningar sedan det bildades", säger medförfattaren Yann Albert vid Berns universitet.
För Jupiters del tyder modeller på att månarna bildats genom det som inom astrofysiken kallas acceration, alltså att partiklar långsamt dras ihop genom gravitationen. Processen kan ha pågått i tio miljoner år.
Svenska forskare
I forskarlaget har även fem svenska astronomer ingått verksamma vid Chalmers tekniska högskola samt Stockholms och Lunds observatorium.
Exoplaneterna runt TOI-178 kretsar mycket närmare moderstjärnan än vad vårt solsystems innersta planet Merkurius gör. Några är lite lättare än jorden men med en högre densitet, andra är lättare glasplaneter med en låg densitet, ungefär som Neptunus.
I vårt solsystem ligger de tyngre och fasta stenplaneterna innerst, närmast solen, medan i det studerade systemet ligger de huller om buller. Forskarna hoppas att upptäckten kan leda till en ökad förståelse för hur vårt solsystem bildades en gång i tiden.