Bilden visar hur en ny stjärnsamling håller på att ta form i Vintergatan nära Carinanenebulsan, omkring 6 000 ljusår bort från vår planet.

750 mätningar med radioteleskopet Alma och en infraröd bild tagen av rymdteleskopet Hubbleteleskopet har kombinerats för att ta fram bilden. Mätningarna från Alma visar täta moln av molekylär gas som faller mot stjärnhopens mitt, mycket av massan i gasen har ännu inte störtat samman. Hubbleteleskopets bild visar tusen nybildade stjärnor som varierar i massor från lätta till tunga.

Kaotisk process

Chalmersastronomen Jonathan Tan är ledare för forskargruppen och medförfattare till två forskningsartiklar som publicerats om bilden. Han säger att den visar just hur dynamisk och kaotisk processen är som leder till att stjärnor föds. Hubbleteleskopets observationer av klustret har gjorts två gånger med tre års mellanrum.

– Det gör att vi kunnat titta på förändringar i stjärnornas intensitet och vi har hittat intressanta exempel på stjärnor som går igenom utbrott. Stjärnorna blir ljusare för att de precis svalt en stor massa gas och släpper ut extra gravitationsenergi, säger Jonathan Tan till TT.

Kraftfulla vindar

Stjärnorna är i olika faser av sina utvecklingsstadier och de tyngsta av dem lyser intensivt. De blåser också ut kraftfulla vindar som sprängt bort delar av molekylmolnen som ses på Almas mätningar.

Fler analyser av datan är planerade och ytterligare uppföljningsobservationer av klustret med Almateleskopet för att bättra förstå astrokemin hos stjärnorna och planetsystemen, enligt Jonathan Tan.

Hubbleteleskopet har bidragit till mer än 1,5 miljoner observationer av himlakroppar sedan det skickades upp i rymden 1990. Den nya bilden ger ytterligare information om stjärnors utveckling. Yu Cheng, huvudförfattare till forskningsartiklarna, uppger i ett pressmeddelande att processen som syns i stjärnhopen kan ta minst en miljon år att slutföra.