Det har varit en lång resa. Redan 2013 beställde universitetet forskningsfartyget från ett varv i Polen. Leverans var lovad till 2015. Fem år och många turer senare ligger det nu vid kaj vid Nya Varvet i Göteborg.

Universitetet har tagit hem skeppet för att själva färdigställa det som inte fungerar och hoppas nu att det ska vara redo för användning i maj nästa år. Men redan ser universitetet effekterna av miljonsatsningen.

Sebastien Swart kommer från Sydafrika. Han är oceanograf och världsledande i bruket av autonoma mätinstrument i havet. Han är en av flera välrenommerade forskare som har sökt sig till Göteborgs universitet på grund av fartyget. Sedan drygt tre år tillbaka tillhör han den marinbiologiska fakulteten.

Moderskeppet i Star Wars

– Det här är för oss moderskeppet från vilket vi placerar ut alla de andra mätinstrumenten. Det är som moderskeppet i Star Wars. Man kan inte köpa ett bättre utrustat fartyg i dag, säger Sebastian Swart.

Han är lyrisk över det nya fartygets möjligheter.

– Det är utrustat med den senaste tekniska utrustning som mäter de olika variabler som vi är intresserade av med stor noggrannhet. Det kommer att revolutionera forskningen då vi kan mäta allting högupplöst så vi kan se allt från mikroskala till det övergripande klimatet.

Flera andra internationellt kända forskare finns också redan på plats, forskare som oceanograferna Isaac Santos från Brasilien och Bastien Queste och Fabien Roquet från Frankrike.

Toppmoderna mätinstrument

Fartyget innehåller toppmoderna utrymmen och mätinstrument. Det har bland annat fyra olika laboratorier, två separata it-system och två avancerade sonarsystem som kan skapa 3D-bilder av havsbotten. De ger så detaljerade bilder att de som jobbar med dem måste vara säkerhetsklassade. Och det stora akterdäcket gör det möjligt att lyfta på specialiserade labb och mätutrustningar i containers.

– Fartyget blir en plattform för olika forskningsprojekt. Jag vill säkerställa att forskarna har möjlighet att genomföra sina projekt och sedan får vi bestycka fartyget med den utrustning de behöver, säger Göran Hilmersson.

Extremt tystgående

Ett annat av fartygets kännetecken är att det är extremt tystgående för att så lite som möjligt störa livet i havet.

– Att kunna åka tyst genom havet är viktigt. Hastigheten är sällan viktig. Fartyget är klassat som "extra tyst", säger projektledaren Mats Hjortberg.

Men resan för fartyget har varit allt annat än rak. Det ursprungliga kontraktet talade om leverans 2015. Fem år senare och mer än 50 miljoner dyrare kan ändå inte gå för egen maskin.

Det stora projektet som återstår är att få klart styrningen av framdrivningssystemet. Det är sju "garderober" i maskinrummet med kraftelektronik som styr propellermotorn som måste bytas ut. För det får man svetsa upp ett skott för att få in tekniken. Förhoppningen är att slutnotan inte ska överstiga 200 miljoner kronor.

– Går allt enligt plan är fartyget i drift i maj nästa år. Nu kan forskarna börja tänka och drömma, säger Göran Hilmersson.