Huvudargumentet för att delta i globala kunskapstester brukar vara att resultaten är jämförbara över tid. De visar alltså hur kunskapsläget förändras, vilket svenska betyg och nationella prov inte gör. Betygssystem ändras, det kan gå inflation i betyg och de nationella proven mäter olika kunskapsområden från gång till gång.

Men hur väl kan globala prov ringa in just det som svenska elever lär sig i skolan?

Samuel Sollerman är expert på kunskapsmätningar i matematik. Han är föreståndare för Stockholms universitets Prim-grupp, som utvecklar nationella prov, och är ansvarig för de svenska matematikdelarna i de senaste Pisa- och Timssundersökningarna. I fjol doktorerade han med en avhandling om det nationella värdet av Pisa och Timms: "Kan man räkna med Pisa och Timss?"

– Som vanligt finns det inga tydliga svar. Men Timss är en stor, gedigen undersökning där de försöker ta hänsyn till de deltagande ländernas respektive styrdokument, säger Samuel Sollerman.

"Ganska nöjd"

Detta faller väl ut för svensk del.

– Det visade sig att den matematik som Timss prövar stämmer ganska väl överens med den matematik som finns i våra styrdokument och som prövas i de nationella proven.

Han undersökte också hur väl resultaten i Timss stämde med elevernas slutbetyg i årskurs 9.

– De som hade höga betyg i matematik hade också bra resultat i Timss. Så långt var jag ganska nöjd. Men det finns också frågetecken, säger Samuel Sollerman.

Han syftar på att Timss övergår till digitala tester, vilket ännu inte är så vanligt i svenska skolor.

– Sverige är väldigt digitaliserat, men det är något speciellt när man ska visa vad man kan. Svenska elever är till exempel ganska duktiga på att resonera sig fram, vilket är enklare att visa på papper än i en datorbaserad miljö.

Elever i andra länder har också denna digitala tröskel, men tröskeln är påtaglig för de svenska eleverna.

Ger inte allt

Resultaten i Timss förblir okända för provskrivarnas lärare och kan alltså inte påverka betygen. Detta gäller överallt, men Magnus Sollerman fann flera tecken på att svenska elever inte är lika motiverade som elever i andra länder att göra sitt bästa i ett internationellt kunskapstest.

– Det kan alltså vara så att de svenska eleverna kan mer än vad de visar i de internationella studierna, säger Samuel Sollerman.

Att eleverna gjorde skillnad blev särskilt tydligt när han lät en matematikfråga från Pisa ingå i ett nationellt prov.

– Eleverna presterade betydligt bättre när uppgiften kom i ett nationellt prov, säger Samuel Sollerman.

Osäkerhetsfaktorerna till trots är det relevant att delta i Timss, är hans slutsats.

– Undersökningarna är intressanta och bra, men det är allas ansvar att inte dra för långtgående slutsatser. Jag tycker till exempel att det är problematiskt att ranka länder och på det sättet uttrycka sig om kvaliteten på utbildningarna. Det är att göra det för enkelt.