Hårt covidtryck – operationer skjuts upp igen

90 000 färre operationer och behandlingar. Det är facit av coronapandemins första våg i Sverige. När antalet covidpatienter nu ökar kraftigt på sjukhusen ställer flera regioner återigen in planerad vård.

Fler covidsjuka vårdas på iva och än en gång måste planerad vård flyttas fram. Arkivbild.

Fler covidsjuka vårdas på iva och än en gång måste planerad vård flyttas fram. Arkivbild.

Foto: Staffan Löwstedt/SvD/TT

Vetenskap & teknologi2020-11-28 14:10

I veckan beslöt Region Norrbotten att skjuta på viss planerad vård för att klara av situationen.

– Vi ser en ökad smittspridning med ett ökat behov av sjukhusvård, både i vanlig sjukhusvård, liksom i det vi kallar intermediärvård och i slutändan också intensivvård, säger Pia Näsvall, chefläkare i Region Norrbotten, till TT.

Även i till exempel Västra Götalandsregionen, Region Stockholm och Region Uppsala har delar av den planerade vården ställts in, vilket SR Ekot tidigare rapporterat om.

I landets nordligaste län har trycket från covidpatienter ökat successivt de sista veckorna och dessvärre ser man än så länge ingen avmattning. Det tar stora resurser i anspråk.

Personalkrävande vård

– Varje nytt fall kräver väldigt mycket personal för vårdens skull. Då måste vi använda de resurser vi har och det påverkar den vanliga vården som vi därför tyvärr behöver bromsa, säger Pia Näsvall.

Ingrepp som skjuts upp är sådana som av medicinska skäl bedöms kunna vänta utan att det medför en risk. Några generella exempel är ljumskbråck, gallstensbesvär samt byten av höfter och knän.

– Att det inte bedöms vara förenat med en risk betyder däremot inte att patienten inte har problem, säger Pia Näsvall.

Under coronapandemins första våg genomförde specialistvården totalt drygt 90 000 färre operationer och andra behandlingar inom vårdgarantin, enligt Socialstyrelsen.

Det betyder att tre av tio operationer och övriga behandlingar inom specialistvården inte genomfördes.

– Det stora bekymret är att vi får ytterligare växande vårdköer, säger Olivia Wigzell, Socialstyrelsens generaldirektör, i Ekot:s Lördagsintervju.

– Det jag är orolig för mest är att personer som väntar får en försämrad hälsa. Väntetiden kan påverka både den fysiska och psykiska hälsan och den sociala vardagen, säger hon.

Inte hunnit beta av

Det är också fler patienter som fått vänta längre än vårdgarantins 90 dagar, framförallt när det gäller planerade operationer och behandlingar.

Flest patienter väntade i augusti inom områdena ortopedi, ögonsjukvård och allmän kirurgi. Inom området öron-näsa-hals har närmare sju av tio patienter väntat i över 90 dagar.

I mitten av oktober var operationerna i stort sett tillbaka på normalnivå. Men det betyder inte att regionerna hunnit beta av vårdkön, enligt Socialstyrelsen.

Dröjer innan ikapp

I Region Norrbotten hoppas man att Folkhälsomyndighetens senaste scenario stämmer, och att det ska ske en avmattning i antalet covidsjuka före jul.

– Det skulle göra att vi kan komma igång med vården igen, säger Pia Näsvall.

TT: Hur lång tid kommer det ta att beta av all uppskjuten vård?

– Hur stor påverkan den här inbromsningen får på totalen är svårt att veta. Men det är klart att det kommer att ta tid innan vi är ikapp igen. Säkert en god bit in på nästa år och kanske mot slutet av nästa år. Men det är oerhört svårt att uttala sig om, säger chefläkaren i Norrbotten.

Fakta: Uppdrag från regeringen

Socialstyrelsen har i uppdrag av regeringen att följa de uppdämda vårdbehoven som orsakas av covid-19. Myndigheten har därför analyserat hur besök, väntetider, vårdköer, operationer och övriga behandlingar har påverkats sedan pandemin bröt ut i mars.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!