Coronasmittan ökar nu märkbart även i den äldre åldersgruppen, över 70 år, som är de som löper störst risk att bli allvarligt sjuka och dö. Trenden syns tydligt hos de geriatriska klinikerna, som tar hand om de sköra sjuka äldre som inte bedöms klara intensivvård.
Både Nackageriatriken och Stockholms sjukhem, som under en period har varit helt utan patienter med coronasmitta, har på kort tid fått återöppna sina covidavdelningar. Platserna har snabbt fyllts upp med patienter, framför allt från akutsjukhusen. Stockholms sjukhem har gått upp i stabsläge för att kunna hantera de snabba förändringarna.
Många äldre är i ett mycket dåligt skick när de kommer in, säger Peter Johnson, geriatriker och verksamhetschef på Capio Geriatrik Nacka.
– Känslan är att de vi får in nu på hösten är sjukare och mer medtagna, säger han.
– I förra veckan hade vi elva patienter på vår covidavdelning. Av dem kunde en patient äta på egen hand. De övriga tio var tvungna att matas. Så svaga var de när de låg härinne hos oss.
"Trycket jättestort"
Senast i helgen dog tre av covidpatienterna på Nackageriatriken. Deras platser fylldes genast av nya sjuka.
– Trycket är jättestort från akutavdelningarna just nu, säger Peter Johnson.
Under pandemin i våras omvandlade de geriatriska klinikerna på sjukhusen i Stockholm totalt 350 vårdplatser enbart till vård av äldre personer med covid-19. Dödstalen var jämförelsevis höga; enligt forskare vid Karolinska institutet ungefär tio gånger så höga som för andra sjukdomar som kräver geriatrisk vård.
– Ungefär 80 procent brukar stabilisera sig efter syrgas, smärtlindring och annat, och kan återvända hem efter några veckors vårdtid. Men ungefär 20 procent försämras, ibland ganska snabbt, och avslutar sin tid här på sjukhuset, säger Peter Johnson.
De flesta dör av lungsvikt, det vill säga att lungorna inte längre klarar av att syresätta kroppen. Men det kan också tillstöta komplikationer som en hjärtinfarkt, hjärtsvikt eller njursvikt som utlöses av covid-19.
– Det kan vara mycket gamla patienter, över 90 år, som klarar det här, och yngre, i 70-årsåldern, som går bort. Det är mer relaterat till deras tidigare sjuklighet och skörhet än till ålder, säger Peter Johnson.
Bättre vård i dag
I våras var dödligheten högre, men efterhand har vården blivit bättre på att förstå och behandla sjukdomen, enligt geriatrikcheferna.
– Det är en påfrestning för verksamheten och det är belastande att vårda de här patienterna. Men nu har vi en erfarenhet som vi inte hade i våras och det gör det något mindre ansträngande, när vi har mer att erbjuda, säger Marianne Reimers-Wessberg, chefläkare på Stockholms sjukhem.
I dag finns dokument och rutiner och tillgången på skyddsutrustning, läkemedel och annat material är också god, berättar hon.
Ingen av cheferna känner just nu någon större oro för att antalet dödsfall ska öka drastiskt. Däremot finns en farhåga att krisen ska bli långvarig.
– Jag tror att vi kommer att behöva vårda under längre tid den här gången. Vågen kommer inte att bli lika hög, men den kommer att pågå längre. Det är långt till våren, säger Marianne Reimers-Wessberg.
Samtidigt är medarbetarna ganska trötta, säger hon.
– Jag tycker nog att man känner en suck; "Oj, ska vi göra det här igen?". Vi hade hoppats att det inte skulle behöva bli så, men nu gör vi det.
"Skärpa till sig"
Äldre har sedan pandemins start pekats ut som extra skyddsvärda. Nu är det allas ansvar att göra vad man kan för att inte fler, framför allt äldre, ska insjukna svårt och dö, påpekar Peter Johnson.
– De som inte tar det här på allvar, som går på stora fester, på krogen och sitter tätt på puben – det är de som sprider smittan i samhället. Sedan läcker det in i den äldre populationen. Det är ju inte de gamla som springer på stan och plockar upp smitta, utan sannolikt är det den yngre generationen som inte tar restriktionerna på allvar. Det är de som måste skärpa till sig, säger Peter Johnson.
Han är också kritisk till provtagningen i regionen, som enligt honom dragits med förseningar under hösten. Vårdanställda med symptom har hamnat i samma kö som alla andra och fått vänta både på provtagning och provsvar.
– Det gör dels att man kanske går till jobbet innan man är säker på att man är smittfri. Men det har också inneburit brist på personal som måste stanna hemma i väntan på provsvar.