– Det är en väldigt kraftig åtgärd att säga ni ska stanna hemma. Ju längre den fysiska isoleringen pågår desto större konsekvenser blir det, säger Sara Fritzell, utredare vid Folkhälsomyndigheten.
Inför beslutet att lätta på restriktionerna för personer som är äldre än 70 år har Folkhälsomyndigheten vägt fördelarna mot nackdelarna.
– Vi ser att vi minskat antalet dödsfall och inläggningar på iva genom de här restriktionerna. De äldre har tagit ett väldigt stort ansvar. Det har räddat liv, säger Sara Fritzell.
Olika förutsättningar
Folkhälsomyndigheten har lagt ett lapptäcke av forskning, undersökningar och dialoger som de haft med pensionärsorganisationer och invandrarorganisationer för att se hur pandemin har påverkat äldre personers psykiska och fysiska hälsa. En majoritet av de publicerade studierna kom från andra länder, som haft mer av en nedstängning av samhället.
– Därför var det viktigt att se hur det ser ut i en svensk kontext och det var samma saker som kom upp som i de internationella studierna. En svensk studie visar till exempel att nära hälften hade känt sig deprimerade, haft sömnsvårigheter och mått psykiskt dåligt, säger Sara Fritzell.
Allra mest utsatta under pandemin under pandemin har personer med psykiska besvär sedan tidigare varit, enligt den psykiatriska mottagning som tillfrågats.
– Fler av dem har drabbats av ångest och oro, och deras anhöriga har fått ta ett större ansvar. Det har lett att anhöriga behövt stöd i sin tur, säger Sara Fritzell.
Samtidigt är gruppen äldre personer över 70 år väldigt heterogen och har olika förutsättningar.
– De som lever med en partner, kanske bor i hus, har trädgård och kanske ett husdjur har en mycket annorlunda situation jämfört med någon som bor ensam och kanske är utsatt ekonomiskt, socialt eller hälsomässigt. Det är just de individerna som haft det svårast.
Mycket frustration
Pensionärsorganisationerna har i dialogen med Folkhälsomyndigheten lyft fram den frustration och stigmatisering som många av deras medlemmar upplever.
– Det blir konflikter mellan generationerna, eftersom de äldre upplever att man tagit en stor del av bördan under pandemin samtidigt som de har ett socialt behov och längtar efter att träffas, säger Sara Fritzell.
Pensionärernas riksorganisation pekade också på att hälften av deras medlemmar inte har tillgång till internet, vilket skapat ett digitalt utanförskap när allt fler aktiviteter sker digitalt. Även invandrarorganisationer noterade det.
– Det blir svårt att klara vardagen om man inte har ett digitalt bank-id och internet om man ska hålla sig isolerad. Hur man mår och klarar sig praktiskt hänger ihop.
"Behöver hjälpas åt"
När restriktionerna lättas för äldre hoppas Sara Fritzell att fler ska kunna umgås på ett säkert sätt, känna gemenskap och komma ut och röra på sig.
– Möjligheterna till det blir bättre och vad pandemin verkligen visat är hur mycket medmänsklighet det finns bland enskilda individer, grannar, ideella organisationer och kommuner. Vi behöver fortsätta hjälpas åt.