Livstecken på Venus försvagas ytterligare

Höstens omtumlande upptäckt av möjligt liv på vår grannplanet har börjat pysa ihop. Forskarna har upptäckt ett mätfel.

Venus är ungefär lika stor som jorden, med en liknande massa. Omfattande vulkanutbrott för 600–800 miljoner år sedan anses ha omvandlat hela planetens yta dramatiskt. Arkivbild.

Venus är ungefär lika stor som jorden, med en liknande massa. Omfattande vulkanutbrott för 600–800 miljoner år sedan anses ha omvandlat hela planetens yta dramatiskt. Arkivbild.

Foto: J. Greaves/Cardiff University/JAXA/AP/TT

Vetenskap & teknologi2020-11-19 21:00

Men många frågetecken återstår.

I september rapporterade ett internationellt forskarlag att de hittat spår av fosfin i Venus atmosfär. Det är en gas som hittills bara har kunnat kopplas till processer i levande organismer. Gasen upptäcktes dessutom i den del av planetens atmosfär som anses ha bättre förutsättningar för liv jämfört med den i övrigt minst sagt tuffa miljön.

Så spekulationerna om en okänd, kringsvävande livsform – kanske någon form av bakterier – tog snabbt form.

Men lika snabbt började upptäckten granskas noggrant, i normal vetenskaplig ordning. Och nu visar det sig att en lurig signal från teleskopet hade feltolkats i den ursprungliga studien. Mängden fosfin är sannolikt bara en sjundedel av vad forskarna först trodde – om det ens är fosfin. Det skulle också kunna vara spår av någon annan gas som ger liknande mätvärden.

Frågan är dock långt ifrån färdigutredd. Och forskarnas entusiasm tycks oförändrad inför den nya expedition som planeras till Venus 2025, då en specialutrustad mätsond kan ge mer besked om både mängden fosfin och andra ämnen runt den gåtfulla planeten.

– Det finns 1 001 skäl att återvända till Venus, och om fosfinet försvinner så återstår det fortfarande 1 000 skäl, säger astrobiologen David Grinspoon till Nature.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!