“När vi såg de första tecknen på fosfin i Venusatmosfären var det en chock!” säger forskningsledaren Jane Greaves vid Cardiffs universitet i Storbritannien i ett pressmeddelande från ESO , Europas mellanstatliga samarbetsorgan för astronomisk forskning.
Jane Greaves var den första att 2017 notera tecken på fosfin i observationer gjorda med James Clerk Maxwell-teleskopet, som drivs av East Asian Observatory på Hawaii.
Upptäckten bekräftades 2019 i observationer via radioteleskopet Alma i Atacamaöknen i Chile.
Liv eller faktor X
– Forskarna poängterar att det inte har upptäckts något liv på Venus. Man har funnit fosfin i mycket låga men detekterbara halter. Och fosfin på jorden produceras enbart i miljöer med mikrober som inte är i kontakt med syre eller i mänskliga industriella processer, säger astronomen och ESO-medarbetaren Johan Warell till TT.
Enligt de teoretiska beräkningarna i forskarlagets modeller finns två förklaringar till förekomst av fosfin i planetens atmosfär.
– Antingen finns liv eller en helt oväntad process på Venus, säger Johan Warell.
Pågår just nu
Om det skulle handla om liv är det pågående. Enligt kemister i forskarlaget bör gasmolekylerna i atmosfären troligen ha en livslängd som räknas i timmar.
– Det måste i så fall finnas en process som just nu producerar fosfinet.
Enligt Johan Warell hittades fosfinet (som består av väte och fosfor) i molnlager på troligtvis 50–60 kilometers höjd. Signalen var starkast från molntäcket runt Venus ekvator. Vid polerna fanns inga indikationer.
Mängden fosfin i atmosfären är sannerligen pytteliten, cirka 20 molekyler på en miljard. Men forskarna finner inget stöd för att den halten skulle ha kunnat produceras av icke-biologiska processer på planeten.
Svaret dröjer
En tänkbar källa är eventuella organismer på Venus
– Men det är osvuret varifrån fosfinet kommer, konstaterar Johan Warell.
Nu återstår för forskarna att försöka fastställa om Venus fosfin kunnat uppstå genom andra processer än de som är kända på jorden.
Och att göra det är ingen picknick direkt.
– Man måste antagligen få en detaljerad kunskap om den komplexa kemi som pågår i hela molntäcket. Det krävs en resa till Venus med rymdsond som har specialdesignad mätutrustning, säger Johan Warell.
Forskarna bedömer att ett sådant projekt kan ta upp till 15 år att genomföra.
Global jättenyhet
Måndagens rymdnyhet, publicerad i tidstriften Nature Astronomy , väckte omedelbar stor uppmärksamhet jorden runt.
"Finns det liv som svävar runt i Venus moln?" lyder topprubriken på BBC. Motsvarande hos spanska El País : "Astronomer i Europa och USA finner möjliga tecken på liv på Venus."
Johan Warell tycker förvisso att "upptäckten är mycket intressant", men vill ändå sätta in i den ett sammanhang:
– Att fosfin på Venus skulle vara livsbetingat är ännu mer osannolikt än att det finns liv någon annanstans i solsystemet.
Han nämner Mars, Saturnus måne Enceladus och Jupiters måne Europa som förmodligen starkare kandidater till liv i vårt solsystem.