Neandertalprotein kan ge skydd mot covid

Ett protein som vissa av oss ärvt från neandertalarna har en skyddande effekt mot covid-19. Nu hoppas forskarna på en fungerande behandling mot sjukdomen.

Människans arvsmassa, förutom de med ursprung i Afrika, innehåller gener från neandertalarna. Därför tror forskarna att vår egen människoart, Homo sapien, stötte på neandertalarna i dagens Mellanöstern, eftersom det var därifrån vi sedan spreds både till Asien och Europa.

Människans arvsmassa, förutom de med ursprung i Afrika, innehåller gener från neandertalarna. Därför tror forskarna att vår egen människoart, Homo sapien, stötte på neandertalarna i dagens Mellanöstern, eftersom det var därifrån vi sedan spreds både till Asien och Europa.

Foto: NIKOLA SOLIC/TT

Vetenskap & teknologi2021-02-27 12:43

Av allt att döma gör en variant av proteinet OAS1 och som finns i blodet, att det är svårare att insjukna i covid-19. Och även om man gör det, så får man oftast mildare sjukdom.

Det lustiga är dock, att den speciella proteinvarianten antagligen är ett resultat från när vi människor hade sex med en annan människoart, de numera utdöda neandertalarna. Den aktuella proteinvarianten har alltså uppstått för tiotusentals år sedan och finns nu ungefär hos var tredje person med europeisk härkomst.

Redan i dag finns behandlingar som ökar nivåerna av OAS1, och just nu pågår forskning för ta reda på om dessa behandlingar kan användas mot covid-19.

Blod från Västerbotten

Den studie som slår fast att OAS1 verkligen har en skyddseffekt mot covid-19 presenteras nu i tidskriften Nature Medicine. I studien har forskarna utgått från 14 000 fall av covid-19 samt 1,2 miljoner kontroller. Från dessa fann man 931 olika proteiner som cirkulerade i blodet, där en ökning av OAS1 var starkast associerat med skydd mot svår sjukdom av covid-19. Nivåerna av detta protein har också mätts hos 500 patienter som lämnat prover till kanadensiska Biobanque québécoise de la covid-19 (BQC19), där man kunde verifiera fynden på gennivå; att ökade nivåer hos patienter efter att de blivit infekterade resulterade i ett skydd mot svår covid-19.

Men eftersom nivåerna av OAS1 kan påverkas av covid-19 i sig, är det viktigt att kunna mäta nivåerna i prover tagna långt före pandemin. Och här har blod från västerbottningar något av en nyckelroll i de aktuella studierna, eftersom invånare i Västerbotten ända sedan 1990 lämnat prover till Västerbottens hälsoundersökning, prover som sparats i en biobank och som sedan dess utgjort en unik resurs för olika typer av forskning.

"Spännande möjligheter"

"Vi fortsätter nu med att studera nivåerna av proteiner från tiden före pandemin hos personer som långt senare insjuknade i svårt sjukdom och jämför dessa med personer med mild sjukdom", säger forskaren Elin Thysell i ett pressmeddelande från Umeå universitet.

Enligt Johan Normark, huvudansvarig för den kliniska studien, innebär fyndet av OAS1 i samband med covid-19 spännande möjligheter.

"Det finns redan i dag behandlingar som ökar nivåerna av det specifika proteinet i kroppen. Nu kan vi gå vidare och undersöka om de även kan användas mot covid-19", säger han.

Fakta: Släktet människan

Människosläktet Homo uppstod för cirka 2,8 miljoner år sedan i Afrika. Det härstammar från det äldre och mer primitiva släktet Australopithecus.

Den äldsta arten inom detta släkte antogs länge vara Homo habilis, men fynd av en ännu äldre, icke namngiven art, har gjorts i Etiopien. Totalt har minst elva namngivna arter placerats i släktet, inklusive vår egen art, Homo sapiens.

När vår egen art kom till Europa för cirka 40 000 år sedan fanns det redan neandertalmänniskor, Homo neanderthalensis, där. Neandertalmänniskan fanns i Europa, Mellanöstern och delar av Centralasien. Arten separerade från vår egen art för drygt 750 000 år sedan, enligt de senaste rönen. Den dog ut för cirka 40 000 år sedan, det vill säga ungefär samtidigt som när Homo sapiens kom till Europa.

Källor: Nature och Science

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!