I dagarna håller rådet ett tre dagar långt digitalt möte på temat: Vad kan vi lära av coronapandemin?

Den fria rörligheten mellan de nordiska länderna har fått sig en törn under pandemiåret, framhåller Gunilla Carlsson (S), svensk delegat i rådets presidium.

– Vi vill se ett bättre samarbete och en dialog mellan de olika ländernas regeringar. Varje nation har rätten att fatta sina egna beslut, men vi måste ha en bättre dialog inför ett beslut där vi kan diskutera eventuella konsekvenser och komma fram till en lösning.

Målet är att besluten ska drabba invånarna så lite som möjligt, understryker hon.

Människor pekas ut

Samtidigt har den mellanmänskliga relationen medborgare emellan tagit stryk under det gångna året.

– Det där är en utmaning som vi också måste jobba vidare med. Man ska inte acceptera att människor blir utpekade för att de kommer från ett annat nordiskt land. Det handlar om att bygga upp tilliten och relationerna igen, säger Carlsson.

De nordiska länderna har som mål att Norden ska vara världens mest integrerade region 2030. Men pandemin har blottat svagheter som fått flera debattörer att ifrågasätta målets rimlighet.

"Pappersprodukt"

– Det är ju bara en pappersprodukt. Den kan vi skicka all världens väg snart, har Kent Hansson, kommunstyrelsens ordförande i Strömstad, tidigare kommenterat utvecklingen sedan många invånare i hans kommun drabbats av den norska gränsstängningen.

Gunilla Carlsson betonar vikten av att blicka framåt.

– Vi är en väldigt integrerad region och vi vill vara ännu mer integrerade i framtiden. Då måste man se till att människor kan arbetspendla och så vidare. Nu ska vi dra nytta av lärdomarna så att vi är bättre rustade inför en eventuell framtida kris, säger hon.