Nya rön om vart Mars vatten tog vÀgen

Solstormar slet bort Mars atmosfÀr för Ärmiljarder sedan. DÀrmed försvann planetens vatten ut i rymden, enligt den förhÀrskande teorin. Nu kommer en alternativ förklaring till vart vattnet tog vÀgen.

Ett omrÄdet dÀr forskarna anser sig ha funnit bevis för vatten ligger i kratern Gale nÀra Mars ekvator. Sedimenten Àr mycket finfördelade. Arkivbild.

Ett omrÄdet dÀr forskarna anser sig ha funnit bevis för vatten ligger i kratern Gale nÀra Mars ekvator. Sedimenten Àr mycket finfördelade. Arkivbild.

Foto: Foto: Nasa

Vetenskap & teknologi2021-03-19 20:13

I den vetenskapliga tidskriften Science lanserar en forskargrupp idén att mycket av Mars vatten i stÀllet absorberades av mineraler i jordskorpan.

Modellerna i den nya studien reder ut motsÀgelser mellan sammansÀttningen av dagens tunna atmosfÀr och geologiska uppskattningar av hur mycket vatten som en gÄng tÀckte Mars yta.

Enligt forskarnas simuleringar förlorade Mars 40–95 procent av sitt vatten under den noakiska epoken som ligger 4,1–3,7 miljarder Ă„r bort.

Floder och hav

Deras slutsats Ă€r att 30–99 procent av planetens ursprungliga vatten togs upp av mineraler och begravdes i jordskorpan.

Forskargruppen, ledd av Eva Scheller vid California Institute of Technology, stöder sig bland annat pÄ observationer frÄn sonder ovan Mars, farkoster pÄ ytan och Marsmeteoriter.

En gÄng rann vatten i floder, sjöar och hav pÄ Mars. I dag ÄterstÄr ytterst lite vatten, till mesta delen i frusen form vid Mars poler.

Röd och död

Hur vÄr rymdgranne förlorade sin atmosfÀr och sitt vatten har förklarats med den stora solaktiviteten i början av vÄrt solsystems historia. Solvinden (solen kastar ut partiklar, frÀmst energirika elektroner) var dÄ starkare och utbrotten av solstormar (kraftiga utbrott av solvind) mer frekventa.

För runt fyra miljarder Ă„r sedan var aktiviteterna som starkast. Mars hade magnetfĂ€lt som skyddade mot bombardemanget av partiklar, men processer gjorde att magnetismen klingade av och atmosfĂ€ren började tunnas ut. Följden blev avkylning och vattnet försvann – ut i rymden eller ner i jordskorpan?

Kvar blev hur som helst en röd död ökenplanet.

Fakta: Mars

Mars Àr den yttersta av de fyra jordliknande planeterna. Den kallas "den röda planeten" eftersom dess yta Àr rödfÀrgad av stora mÀngder jÀrnoxid.

Mars har en radie som bara Àr hÀlften av jordens och dess massa Àr bara en tiondel av jordens massa. Planeten har tvÄ smÄ mÄnar, Phobos och Deimos.

Året pĂ„ Mars Ă€r nĂ€stan dubbelt sĂ„ lĂ„ngt som pĂ„ jorden, 687 dygn, en effekt av att planeten ligger lĂ€ngre frĂ„n solen Ă€n vĂ„r egen planet. DĂ€remot Ă€r dygnet nĂ€stan exakt lika lĂ„ngt som pĂ„ jorden.

LÄngt tillbaka i tiden hade Mars sannolikt ett klimat som var mer likt jordens med en skyddande atmosfÀr och flytande vatten. Nu har Mars en tunn atmosfÀr som frÀmst bestÄr av koldioxid, men Àven kvÀve och argon.

Temperaturerna pÄ ytan vÀxlar dramatiskt mellan natt och dag, frÄn 130 minusgrader till 20 plusgrader.

KĂ€lla: Nationalencyklopedin

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!