– Vi har konstaterat att frågan behöver diskuteras mer, i vetenskapliga kretsar och i samhället i stort. Då har vi beslutat att det inte är lämpligt att genomföra en flygning, säger Stefan Gustafsson, strategichef vid statliga Rymdbolaget (SSC) som driver den svenska rymdbasen Esrange.

Forskare vid det amerikanska Harvarduniversitetet vill i ett forskningsprojekt ta reda på om det är möjligt att råda bot på den globala uppvärmningen genom att dämpa solens strålning.

I slutet av förra året fick de ett första grönt ljus för att skicka upp en testballong, bokstavligt talat, från Esrange.

"Har inte landat"

Sedan dess har saken diskuterats, inte bara forskare emellan utan med myndigheter och andra intressenter. Och beslutet att ställa in har fattats i samråd med Harvard.

– Frågan om geoengineering, att manipulera klimatet, är väldigt omdiskuterad. Det finns starka röster som är för att mänskligheten ska lära sig mer och utveckla metoder för att hjälpa jorden om klimatförändringarna inte kan stoppas. Den andra sidan anser att all forskning av det här slaget är riskfylld, säger Stefan Gustafsson.

– Där har SSC inte någon synpunkt utan vi kan bara konstatera att diskussionerna i vetenskapliga kretsar inte har landat.

Forskningsnyttan vägs mot etiska frågor. Forskarnas tanke är att man genom att tillföra partiklar av till exempel kalciumkarbonat i molnen kan göra det svårare för solstrålarna att tränga igenom och reflektera bort värmen.

Internationell fråga

Partiklar i enstaka moln tros försvinna ganska snabbt, men en farhåga är att manipulation på en sida av jorden kan påverka vädret på en annan – att tätare moln i Sverige till exempel skulle kunna få följder för monsunsäsongen i Indien.

– Frågan är mycket större än SSC som bolag, eller Sverige som land. Det är en internationell överenskommelse som behövs, säger Gustafsson.

I uppskjutningen som planerades på Esrange i sommar skulle bara själva flygtekniken testas, med en obemannad ballong som inte skulle släppa ut något. Projektet hade dock inte nått längre än till diskussionsstadiet.

Den diskussionen kan återupptas någon gång i framtiden, "när frågan är mogen", enligt Stefan Gustafsson.

– Vi är glada för att det nu finns en bra dialog med och mellan forskare och experter. Vi hoppas att den kan leda framåt i den här frågan så att det kan tas ställning på ett tydligare sätt, säger han.