Mest missnöjda med det nya digitala livet är studenterna. Det framgår av årets upplaga av rapporten "Svenskarna och internet".

För första gången under rapportens 20-åriga historia har Internetstiftelsen valt att samla in data två gånger under året. Vanligtvis sker det en gång under första kvartalet men i år valde man att även ställa frågorna efter sommaren för att se vilka eventuella effekter som pandemin har haft.

– Den stora skillnaden mellan första och tredje kvartalet är att användningen har gått upp mycket och det har fått effekter. Pensionärer använder i större utsträckning internettjänster som de inte använde före pandemin, men vi ser också att missnöjet i vissa grupper går upp i takt med ökad skärmtid, säger Måns Jonasson, digital strateg vid Internetstiftelsen som varje år gör undersökningen som resulterar i rapporten.

Äldre känner sig sociala

En procent av de som använde internet under årets tredje kvartal gjorde inte det före pandemin, vilket är en större ökning än andra år. De flesta nya användarna är 76 år eller äldre.

– Vi är glada att se dem ta det här steget ut på internet, det är en grupp som har varit ganska envis med att det här med internet inte är för dem. Nu när de tvingats använda en del av internets tjänster så har de upptäckt att det är både roligt och nyttigt, säger Måns Jonasson.

Framför allt har många äldre börjat e-handla mer, bland annat mat och läkemedel. Många äldre har också börjat videochatta mer med barn och barnbarn.

Det har lett till att de känner sig mer sociala av skärmtid och de äldre har till och med gått om studenterna i denna fråga. 37 procent av pensionärerna känner sig mer sociala av skärmtid, bland dem som är 76 år och äldre är motsvarande siffra 42 procent.

Studenter mest missnöjda

Studenterna brukar vanligtvis toppa den här listan och under första kvartalet var det 40 procent som kände sig mer sociala av skärmtid. Till tredje kvartalet störtdök den siffran till 28 procent.

Studenterna är fortfarande den grupp som använder internet mest men det är också de som förändrat sin inställning mest under pandemin och som har blivit mest negativa till internetanvändning. En viktig förklaring är distansundervisning.

– Jag kan tänka mig att de redan är framför skärmar hela sin fritid, mer eller mindre. När de blev digitala även på skoltid försvann det sista mänskliga mötet, säger Måns Jonasson och tillägger:

– Det här visar att det är svårt att ställa om till distansundervisning på ett bra sätt. Det räcker inte med att skicka hem eleverna att sitta framför Zoom hela dagarna utan lärande är något mycket mer än så.

Hemarbete tiodubblat

Mer nöjda med hemarbete är de som just arbetar och inte studerar. Åtta av tio som arbetat hemifrån under pandemin tycker att det har fungerat bra och nio av tio vill göra det mer även efter pandemin.

Antalet hemmaarbetare har mer än tiodubblats under pandemin, från 2 procent före till 23 procent efter sommaren.

– Det är som en fördämning som har brustit där. De flesta vill ha en flexibel lösning och jag tror att det kommer ge bestående förändringar kring hur vi arbetar i framtiden, säger Måns Jonasson.