Planeten GJ 1132 b har ett trist namn. Och himlakroppen blev också till en början avfärdad som tråkig av astronomerna själva.
Planeten i fråga var från början en stor gasplanet med en flera gånger större omkrets än jorden, med en tjock atmosfär bestående av väte och helium. Men på grund av att den ligger nära en ung, het stjärna som strålar kraftigt, så försvann på kort tid all atmosfär. Kvar blev bara kärnan, nu ungefär lika stor som jorden.
"Vi trodde först att de här planeterna som utstår hög strålning skulle vara ganska tråkiga, eftersom vi trott att de förlorat all sin atmosfär", säger Raissa Estrela, en av forskarna bakom en ny studie, i ett pressmeddelande.
Släpps ut från inre
Trots det valde forskarna att rikta Hubbleteleskopet mot planeten, och med hjälp av direkta observationer och datormodeller upptäckte man att planeten visst hade atmosfär, bestående av vätgas, vätecyanid, metan och någon slags smogliknande kolväte.
Forskarnas teori är att väte från den första atmosfären absorberats in under planetens tunna yta till den flytande manteln, och sedan dess långsamt släpps ut igen via vulkaniska sprickor. Processen verkar vara så pass omfattande att atmosfären kontinuerligt fylls på trots att väte fortsatt försvinner ut i rymden.
"Den här andra atmosfären kommer från planetens yta och inre, och är ett fönster till en annan världs geologi", säger Paul Rimmer, en annan av de inblandade forskarna.
Likheter och skillnader
Planeten finns omkring 41 ljusår från oss och är ungefär lika gammal som jorden . Till skillnad från jorden ligger GJ 1132 b betydligt närmare sin stjärna, som den roterar ett varv runt på ett och ett halvt jorddygn. Planeten roterar inte runt sin egen axel utan håller samma sida mot solen, men en elliptisk bana gör att det blir en slags ebb- och flodliknande krafter som forskarna tror gör att planetens mantel hålls flytande och bidrar till den vulkaniska aktiviteten.
Huvudförfattaren Mark Swain säger att processen där den första atmosfären försvann är en process som sker tidigt i planetens liv, när stjärnan är hetare.
"Du har den här mekanismen där du kan koka bort atmosfären de första 100 miljoner åren, och sedan lugnar sig saker och ting. Och om man kan återskapa atmosfären, så kanske den kan behållas", säger han.
Den aktuella studien publiceras i tidskriften The Astronomical Journal. Fler studier på planeten är att vänta. Bland annat hoppas USA:s rymdstyrelse Nasa att med sitt nya rymdteleskop James Webb kunna undersöka dess yta.