Blodproppar har upptäckts hos ett antal patienter sedan de har vaccinerats med Astra Zenecas vaccin mot covid-19.

Framför handlar det om så kallade cerebrala venösa sinustromboser, en mycket ovanlig typ av blodpropp i hjärnan som kan resultera i hjärninfarkt eller stroke. Ofta i kombination med låga nivåer av blodplättar, något som kan resultera i blödningar.

Men fallen är få och eftersom sjukdomstillstånden även förekommer "naturligt", bland icke-vaccinerade, har det varit svårt för myndigheterna att slå fast om det verkligen är vaccinet som är orsaken eller inte.

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har inte lyckats slå fast ett orsakssamband, men säger samtidigt att ett sådant inte går att utesluta.

Så hur stor är risken att vaccinera sig med Astra Zeneca-vaccinet?

Kanske nära noll, om det visar sig att det inte finns något samband. Å andra sidan: det vet vi ju inte. Inte ännu, i alla fall.

Värre hos yngre

Fram till alldeles nyligen hade Paul-Ehrlich-Institut i Tyskland rapporterat 31 fall av den här typen av blodproppar, av vilka nio har dött, bland 2,7 miljoner vaccinerade, skriver BBC News.

I Storbritannien har man märkligt nog rapporterat nästan exakt lika många fall, 30 stycken, av vilka sju har dött. Men där har man vaccinerat 18 miljoner personer med Astra Zenecas vaccin. Det vill säga nästan sju gånger fler än i Tyskland.

Förklaringen till skillnaden i andel drabbade kan vara vilka som har vaccinerats. I Tyskland har det i 90 procent av fallen handlat om personer under 60 år. I Storbritannien, däremot, har vaccinet företrädesvis givits till personer över 65 år.

Biverkningar tenderar att bli mer uttalade bland yngre personer, eftersom deras immunförsvar oftast reagerar starkare vid en immunisering.

Ett uppenbart problem är dock att ingen vet hur vanligt förekommande den här typen av blodproppar är bland ovaccinerade. Uppskattningarna varierar från cirka två fall per miljon individer och per år, till närmare 16 fall. Detta i en befolkning utan vaccin, men också utan coronavirus. Det finns rapporter om att viruset i sig ökar risken för blodproppar, något som komplicerar saken ytterligare.

Större skillnad

Huruvida det är Astra Zenecas vaccin som ligger bakom blodpropparna, är alltså inte så lätt att svara på. Det kan också tilläggas att inga vacciner är 100 procent säkra. Vaccin räknas som läkemedel och i princip alla läkemedel har biverkningar.

En väg ut ur dilemmat kan vara att ta i beaktande att vi också har en pandemi, en smittspridning som varje dag skördar liv.

Om man utgår från de tyska siffrorna, kommer cirka tolv personer att drabbas av blodproppar, av vilka fyra kommer att dö, per miljon vaccinerade. Om en miljon 60-åringar smittas av coronaviruset, däremot, kommer cirka 20 000 personer att dö, enligt den uppskattning som den brittiska Scientific Advisory Group for Emergencies (SAGE) gjorde i somras. Om en miljon 40-åringar drabbas av viruset kommer "bara" cirka 1 000 personer att dö.

I Sverige, där Astra Zenecas vaccin endast rekommenderas till personer 65 år eller äldre, blir skillnaden mellan risk och nytta än mer dramatisk. Egentligen alldeles oavsett om risken för biverkningar minskar med stigande ålder eller inte, utan på grund av att risken att bli svårt sjuk och dö av coronaviruset ökar betydligt mer.