Folkhälsomyndigheten gav i november grönt ljus till snabbtester för covid-19 i samband med screening, smittspårning och för testning av misstänkta fall i vården och omsorgen.
Nu föreslår myndigheten att snabbtesterna – så kallade antigentester – också kan användas på alla arbetsplatser där personalen inte har möjlighet att jobba hemma. Testerna kan bidra till att upptäcka smitta hos personal som inte upplever sig ha symtom, framför allt på arbetsplatser som tidigare har haft problem med smittspridning.
– Vår förhoppning är att på de arbetsplatser där de skyddsåtgärder som man har vidtagit inte är tillräckliga, att man där ska hitta presymtomatiska (smittade som inte hunnit få symtom) eller låggradigt symtomatiska fall, och därmed få en minskad smittspridning på arbetsplatserna som vi vet är en av de miljöer där vi ser den största smittspridningen, säger biträdande statsepidemiolog Karin Tegmark Wisell.
Inte vattentätt skydd
Folkhälsomyndigheten understryker att det ska vara frivilligt att låta sig testas, och att testerna endast ska ses som en av flera smittskyddsåtgärder på en arbetsplats.
– Det är minskad känslighet i de här testerna, därför kan man inte förlita sig på dem. Det är långt från ett vattentätt skydd mot att få in covid-19 på arbetsplatsen, utan det är just ett komplement och man måste fortsatt jobba med andra skyddsåtgärder, säger Tegmark Wisell.
Kan skapa oro
Hon förklarar den nya vägledningen med resultat från studier som har lett till ett fördjupat kunskapsläge. Det saknas däremot tillräckliga studier av nyttan med screening (bred testning) av skolbarn för att myndigheten ska rekommendera det som ett verktyg för att minska smittspridning i skolor, enligt Tegmark Wisell.
– Dels kan det skapa mycket oro hos barn, dels kan det leda till att det skapar mer frånvaro än vad som är motiverat. Det kan också skapa framtida kopplingar till hälso- och sjukvård som man upplever som obehagliga, säger hon.