Vi pratar med henne precis innan solförmörkelsen ska nå sitt maximum från Skåne sett, vid lunchtid på torsdagen. Fördelen med att befinna sig på ett observatorium är att solförmörkelsen både kan följas uppförstorad genom teleskop och med egna ögon, skyddade av speciella glasögon med filter.

– Man ser att det är en liten bit av solen som saknas, säger Anna Makuchova, som tidigare bara sett solförmörkelse en gång tidigare, som barn i Slovakien.

På stående fot har hon nu nästan bestämt sig för att åka till Spanien 2026 för att få se en total solförmörkelse.

"Passa på"

Bredvid henne står Henrik Spak, som inte tidigare sett en solförmörkelse.

– Jag blir 70 i år och man vet inte när den här chansen kommer nästa gång.

TT: Varför är en solförmörkelse så intressant för dig?

– Den lilla tid vi tillbringar på jorden tycker jag att man ska passa på att titta på de fina astronomiska fenomen som man har möjlighet att se. Man får lite perspektiv på sin roll här i livet – så små som vi är i förhållande till universum. Och sedan är det bara vackert.

Dagens solförmörkelse passerade maximum vid 13-tiden, och kunde sedan fortsatt observeras fram till cirka 13.50 längst i söder och till cirka 14.15 i norra Sverige.

Tunn ljusring

Dainis Dravins, astronom vid Lunds universitet, liknar torsdagens solförmörkelse vid ett "bett" i solen. Den har setts tydligare i norra Sverige än i södra. Allra längst upp i norr, sedd från de nordligaste delarna av Arktis och delar av Kanada, Grönland och östligaste Ryssland, kan torsdagens solförmörkelse liknas vid en tunn ljusring.

Att det inte blev en total solförmörkelse den här gången beror på att månen befinner sig relativt långt bort från jorden just nu. Månens avstånd till jorden varierar eftersom den har en vagt elliptisk omloppsbana kring jorden. När månen befinner sig längre bort ser den från jorden något mindre ut och täcker inte hela solskivan – därav ljusringen över Arktis.

Rättat: I en tidigare version fanns ett felaktig formulering i sista stycket angående månens bana.