Barnkonventionen gäller även i en samhällskris, understryker barnombudsman Elisabeth Dahlin i ett förord till BO:s rapport för pandemiåret 2020. Konventionen, som skrevs in i svensk lag förra året, utgår bland annat ifrån att barnets bästa tas i beaktande vid alla åtgärder som påverkar barn.

"Beslut som har tagits för att minska smittspridningen har medfört allvarliga konsekvenser för barn på kort och lång sikt. Maskor har uppstått i skyddsnätet för många barn", skriver Dahlin.

Under dagen har BO:s rapport lämnats över till jämställdhetsminister Märta Stenevi (MP), med ansvar i regeringen för frågor som rör barns rättigheter. Hon anser att rapporten bekräftar bilden från Bris och Rädda Barnen om att många barn har drabbats hårt av restriktionerna.

– Det är extra oroväckande att de barn som redan innan var mest utsatta också är de barn som far mest illa. Vi ser en ökad ojämlikhet mellan barn i olika grupper som är väldigt allvarlig och som regeringen behöver ha starkt fokus på.

"Viktigt att barnen kommer till tals"

BO föreslår tre ändringar för att barnkonventionen bättre ska kunna följas vid framtida kriser. Barn behöver bland annat göras mer delaktiga i krisberedskapen och hållas informerade på ett anpassat vis, samtidigt som ett barnrättsperspektiv bör läggas till alla berörda lagar och strategier, argumenterar man.

– Det är oerhört viktigt att barnen kommer till tals, att vi tar tillvara de här berättelserna och rapporterna, för det är så tydligt att så många barn har farit väldigt illa under det här året, säger Märta Stenevi.

Även skolan spelar en central roll och bör framför allt ha ett tydligare uppdrag, fortsätter BO. Och det bör utvärderas hur barn och ungas hälsa drabbats av att möjligheterna att delta i kultur- och fritidsaktiviteter begränsats.

Skolan ska ses över

Märta Stenevi håller med BO om att det är angeläget att ha fokus på barn och unga när samhället kan börja öppna igen.

– De ska kunna gå tillbaka till en normal tillvaro så fort det går, eftersom vi ser att det får stora konsekvenser med de inskränkningar som har varit.

Enligt Märta Stenevi pågår ett kunskapslyft kring barnets rättigheter tillsammans med Barnombudsmannen. Hon ser också att man behöver titta på vad som har fungerat och inte fungerat i distansundervisningen samt skolans kompensatoriska uppgift. Det är också viktigt att idrottsverksamhet kan komma i gång när smittoläget tillåter.

– Vi behöver säkerställa att barn får den fristad det innebär att komma ut ur hemmet och möta andra barn och vuxna som man är trygg med. Det är extra viktigt för barn som lever med våld i hemmet eller under hedersförtryck.

Strategi ska motverka våld

Märta Stenevi säger att en strategi för att motverka våld mot barn ska komma i gång i närtid och väntas bli en viktig del för att kunna samordna insatserna mellan olika delar av samhället.

En annan fråga som hon anser behöver undersökas närmare är det faktum att antalet samtal till Bris har ökat under pandemin, samtidigt som antalet orosanmälningar till Socialtjänsten inte ökat i samma utsträckning.

– En uppgift som oroar mig väldigt mycket är skillnaden mellan de siffror som framkommer i Bris rapport och antalet orosanmälningar som gjorts. Då är frågan om vi har haft en effekt där barnen haft färre trygga vuxna att vända sig till.

Märta Stenevi ser rapporterna från BO och de andra barnrättsorganisationerna som en viktig del i att bli upplyst om vilka brister som finns och hur regeringen kan förbättra arbetet kring barns rättigheter under framtida kriser.

– Så länge något barn i Sverige far illa så är vi inte klara.