"När coronapandemin svepte in över Europa blomstrade vissa radikala högergrupperingar medan andra strandade", säger Nick Lowles, vd för den brittiska organisationen Hope not hate i ett pressmeddelande.
Likt resten av det svenska samhället har högerextremismens miljöer krympt i takt med coronavirusets spridning. Evenemang har ställts in eller skjutits upp. Men det som har orsakat störst huvudbry på den svenska högerkanten är inställningen till covid-19. Där har en spricka kunnat skönjas, enligt en rapport från Expo, Hope not hate och tyska Amadeu Antonio foundation.
Delade åsikter
Undersökningen visar att en del högerextremister genast uttryckte missnöje gentemot regeringen och Folkhälsomyndigheten när pandemin satte klorna i Sverige. Andra åberopade idén om accelerationism – snabb samhällsomvandling – och välkomnade i stället krisen.
Men ett dilemma uppstod: Å ena sidan fanns det läge att kritisera regeringen och myndigheterna som antog milda restriktioner jämfört med många andra länder. Å andra sidan intog utländska ideologiskt likasinnade en motsatt inställning och ville ha mer öppenhet i sina länder, och pekade på Sverige.
"Hatideologier är internationaliserade som aldrig förr", säger Lowles.
Enade mot minoriteter
Avsaknaden av en enad respons på covid-19 gjorde många högerextremister ivriga att hitta andra samtalsämnen än pandemin. Och i vissa perioder under 2020 enades ytterkantshögern genom att skapa gemensamma syndabockar. När svenska medier i mars rapporterade att många svensksomalier var bland de första som dog med covid-19 i Stockholm möttes nyheten av hånfulla, rasistiska kommentarer i högerextrema forum.
Konspirationsteorier florerade i såväl Europa som Sverige under pandemiåret. Propaganda om att pandemin är en bluff rullades ut och fick stöd bland högerextrema.
"På en europeisk nivå är det tydligt att konspirationsteorier, flera med antisemitiska rötter, har ökat i popularitet", säger Lowles.
Utbredd fientlighet
Rapporten visar att högerextrema åsikter har vunnit mark i Europa under pandemin. Åtminstone en fjärdedel av européerna hyser negativa känslor gentemot muslimer, en knapp tredjedel är generellt främlingsfientliga och mer än en tredjedel har en negativ syn på romer.
"Den växande rasnationalismen åtföljer den fortsatt ökande extremhögerterrorismen", säger Lowles i pressmeddelandet.