Forskarna, från bland annat Harvard University, undersökte antalet droppar som friska personer andas ut under normala förhållanden, skriver Dagens Medicin.

Det visade sig att både stigande ålder och kroppsmasseindex var tydligt kopplat till större mängd aerosoler i utandningsluften. En förklaring tros vara att dessa faktorer påverkar vätskeskiktet i slemhinnorna.

Forskarna gjorde även en experimentell studie med åtta apor som infekterades med coronaviruset. Den visade att ju mer infekterade aporna blev, desto fler droppar och virus utsöndrade de.

Av de 194 mänskliga deltagarna stod 35 individer för 80 procent av den totala mängden utandade droppar. Dessa bedömdes kunna bli superspridare om de hade blivit infekterade enligt studien, som publicerats i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift Pnas.

Mats Bohgard, seniorprofessor i aerosolteknik vid Lunds universitet, ser resultaten som intressanta, men framhåller att andra studier visar att även människors beteenden påverkar mängden som utandas.

– I Pnas-studien mätte man partiklarna när människor och apor andades lugnt och normalt och registrerade generellt sett låga nivåer av aerosolpartiklar. Men i praktiken kan det ha mycket större betydelse att någon pratar högt, skriker, sjunger eller harklar sig, säger han till Dagens Medicin.

Smittspridningen sker också lättare i trånga, dåligt ventilerade rum inomhus, liksom i miljöer med torr luft, påpekar han.