Efter att ha undersökt astronauter tror sig forskare vid Umeå universitet och Dartmouth College i USA ha hittat ett samband mellan ett förhöjt hjärntryck och en förlängning av synnerven. De nya kunskaperna kan vara ytterligare ett hinder i planerna på att skicka människor till Mars.
Anders Eklund, professor i medicinsk teknik vid Umeå universitet, har lett projektet tillsammans med Jay C Buckley, astronaut och professor i medicin vid Dartmouth College.
Mätningar har gjorts på astronauter före och efter att de har varit i rymden. De har genomförts med en magnetresonanskamera som har tittat på synnerven och på hjärnans strukturer.
– Analysen visar att synnerven förlängs när man är i rymden och att det i sin tur påverkar ögat och synen, säger Anders Eklund.
Synen försämras, framför allt genom att närseendet drabbas, något som man vid rymdfärder helt enkelt löser genom att skicka med läsglasögon. Synnedsättningen kan dock sitta i länge även efter återkomst till jorden. Förändringarna är så pass stora att det finns skäl till oro för att långa rymdfärder kan orsaka synförlust, enligt forskarna. Avståndet till Mars är ungefär 200 gånger längre än till månen.
Tydligast under lång tid
I projektet har forskarna studerat två grupper av astronauter vid färd till den internationella rymdstationen ISS. Dels en grupp som befann sig uppe i rymden i ett halvår, dels en som var uppe i två veckor.
– Man ser effekten på båda grupperna, men den är tydligare på dem som varit uppe under en längre tid. Det rör sig alltså om en progression, men hur den ser ut exakt är svårt att säga efter den här studien. Eftersom man är orolig för att en förlängning av synnerven kan skada ögat är det här någonting man vill förstå sig på bättre. Framför allt om man planerar Marsresor och ska vara i tyngdlöshet under väldigt lång tid, säger Anders Eklund.
Resultaten pekar på att förlängningen av synnerven beror på en obalans mellan det intrakraniella trycket – hjärntrycket – och trycket i ögat. Nästa steg är därför att mäta hjärntrycket före och efter en rymdresa.
– Vi har utrustning för det i Umeå. Dessutom har vi varit i Houston och satt upp mätsystem där tillsammans med forskare i USA. Vi är redo att göra sådana mätningar i dag, säger Anders Eklund.
Fler mätningar behövs
Men för att verkligen förstå fysiologin behöver man göra mätningar på astronauter medan de befinner sig på en rymdstation, menar Anders Eklund.
– Jag tror att mätningar i rymden kommer att behöva göras för att verkligen förstå vad som händer i tyngdlöshet. Det har gjorts en del mätningar i störtdykande flygplan, men det är svårt då dessa befinner sig i tyngdlöshet under så kort tid, säger Anders Eklund.
Kunskaperna från studien används nu i forskning om hjärn- och ögonsjukdomar här på jorden.
– Framför allt tittar vi på sjukdomar i ögat, där ett förhöjt hjärntryck kan vara en orsak.