I en studie vid Sahlgrenska akademin intervjuades 92 personer i Västra Götaland som fått diagnosen TBE, fästingburen hjärninflammation, under åren 1997–2017. De hade betydligt mer problem med minne, koncentration, initiativförmåga och motivation än personer i en kontrollgrupp som de jämfördes med.

– De får sätta larm på mobilen och skriva lappar till sig själva, säger Malin Veje, som skrivit en avhandling om studien.

TBE-patienterna talade också om andra restsymtom, som huvudvärk eller försämrad finmotorik, balans och koordination.

– Jag har haft patienter som fått mycket sämre lokalsinne och inte kan gå ut i skogen längre, berättar Malin Veje.

Tröttare trots sömn

I en annan del av studien jämfördes TBE-patienters sömn med en kontrollgrupp. Sömnmönstren var ungefär likvärdiga. Men personerna som haft TBE upplevde mer trötthet.

– Det är nånting som gör att om man haft TBE så blir hjärnan påverkad, och en halvdålig sömn påverkar mer än om man inte haft TBE, säger Malin Veje.

En del personer som haft TBE är sjukskrivna långt efter inflammationen. Men många tycker inte själva de är särskilt "dåliga".

– TBE-patienter har ofta varit väldigt sjuka akut. De är ofta tacksamma för att de blivit så mycket bättre, och tycker inte att det är så farligt att de har lite symtom kvar, säger Malin Veje.

Immunförsvaret – en bov

Kroppens eget immunförsvar förmodas bidra till problemen, precis som vid covid-19.

– Till stor del är det nog immunförsvarets egen reaktion som gör att patienterna är sjuka, säger Malin Veje.

En annan likhet med covid-19 är att TBE kan hittas med PCR-test, visar en tredje del i studien vid Sahlgrenska. Men testet görs inte i luftvägarna, utan i blod, ryggvätska eller urin.

Tidigare har diagnosen ställts med test som sökt efter antikroppar. PCR-test kan göra att TBE konstateras tidigare i förloppet.

TBE kan förhindras med vaccin. Det finns enligt Malin Veje ingen statistik över hur många svenskar som låtit vaccinera sig, men antalet doser som säljs stiger stadigt.

Antalet varierar

Antalet TBE-fall i Sverige varierar ganska mycket. Förra året rapporterades 260 nya fall, enligt statistik från Folkhälsomyndigheten. Under åren 2017–19 pendlade antalet mellan 350 och 380, vilket var högre än tidigare. År 2014 rapporterades endast 176 nya fall.

En förklaring som getts är att fler fästinglarver överlever när det är gott om smågnagare, till exempel sorkar och möss, som fungerar som värddjur för larverna.